Vi lever alldeles för mycket inomhus. Inte nog med att de flesta av oss sitter på kontor eller hemma vid en dator större delen av dagen; vi väljer också att vara inomhus när vi tränar och motionerar. Ofta i lokaler som saknar dagsljus. Det är definitivt inte den livsstil som jag predikar om under parollen ”Lev skönare”. Då är vi ute i ur och skur.

I början av 80-talet uppvaktade jag Friluftsfrämjandet med en idé. Mitt förslag var att Friskis & Svettis, som jag grundat ett par år tidigare, skulle gå ihop med Friluftsfrämjandet. Vi var ju bäst på inomhusträning. Friluftsfrämjandet var bäst på upplevelser utomhus. Det blev omröstning i Friluftsfrämjandet. Mitt förslag förlorade med en röst. Om jag förstått det rätt så ångrade man det beslutet. Vi i Friskis & Svettis växte snabbt de närmaste åren. Friluftsfrämjandet tappade medlemmar.

Redan från det att jag startade Friskis & Svettis tyckte jag att utomhusaktiviteterna var lika viktiga som inomhusträningen. Vi jympade inomhus och blev starkare, fick bättre kondition och blev rörligare för att orka vara ute och uppleva naturens skönhet och läkande krafter. Därför startade vi snabbt en friluftssektion i Friskis & Svettis, som min ledarkollega Anders Lillen Olsson styrde upp på ett fantastiskt sätt.