loadingUSA:s vicepresident JD Vance möter reportrar i Indien under onsdagen. Foto: Kenny Holston/The New York Times/AP/TT
USA:s vicepresident JD Vance möter reportrar i Indien under onsdagen. Foto: Kenny Holston/The New York Times/AP/TT
Utrikes

Ukraina: Vapenvila krävs innan samtal om land

Joakim Magnå/TT

USA vill frysa frontlinjerna och låta Ryssland hålla fast vid en stor del av Ukraina för att få ett slut på kriget. Men Ukraina och dess europeiska allierade ska ha meddelat USA att det först krävs vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier innan förhandlingar om territorier kan bli aktuella, uppger källor för Bloomberg.

Efter ett möte på tjänstemannanivå i London med allierade på onsdagen säger Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att han hade ett "konstruktivt utbyte av åsikter om vägen mot fred" med USA:s sändebud Keith Kellogg.

"Ukraina vill att kriget tar slut mer än någon annan i världen. Vi är fast beslutna att arbeta tillsammans för att uppnå detta mål", skriver Sybiha på X och tillägger att han bland annat träffat Storbritanniens försvarsminister John Healey samt utrikesminister David Lammy.

Londonmötet var från början tänkt som ett renodlat ministermöte med utrikesministrarna från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ukraina. Men mötet nedgraderades med kort varsel efter att USA:s Marco Rubio dragit sig ur.

Presidentrådgivaren Andrij Jermak och försvarsminister Rustem Umerov var del av Ukrainas delegation i London. Här på ett möte i Paris i förra veckan. Foto: Ludovic Marin/Pool via AP/TT

"Villkorslös vapenvila"

Ukraina och dess europeiska allierade ska enligt Bloombergs källor ha sagt till USA att det nu krävs en vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier. Först därefter kan det bli aktuellt med eventuella förhandlingar om territorier med Ryssland.

Det ställningstagandet bekräftas delvis av Andrij Jermak, stabschef hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

"Vi förmedlade vår ståndpunkt och betonade att en omedelbar, fullständig och villkorslös vapenvila måste vara det första steget mot att inleda förhandlingar som syftar till att uppnå en rättvis och varaktig fred", skriver han i sociala medier.

Enligt Jermak underströk Ukraina på mötet också att landet tänker hålla fast vid sina "grundläggande principer" då de utgör "grunden för vår självständighet och territoriella integritet".

"Ja eller nej"

USA:s vicepresident JD Vance bekräftade inför mötet medieuppgifter om att USA föreslår en fredslösning där konflikten avbryts vid dagens frontlinjer.

– De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där man i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna i konflikten, säger han till ett pressuppbåd under en resa till Indien.

Vance beskriver det som att bägge krigets parter i så fall kommer att behöva göra territoriella eftergifter. Men medan de ryska invasionsstyrkorna kontrollerar omkring en femtedel av Ukrainas yta kontrollerar ukrainarna mycket lite av Rysslands.

Det är dags för bägge parter att "antingen säga ja eller nej" – annars är det nog dags för USA att lämna processen, säger Vance. Uttalandet är ett eko av vad Rubio nyligen sade.

Frontlinjens rörelser

Ryssland lade redan 2014 sin vikt bakom paramilitära styrkor som tog kontroll över stora delar av regionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Ryska styrkor gick samma år in på den ukrainska Krimhalvön inför det att landet illegalt annekterade den.

När det storskaliga kriget inleddes i februari 2022 gick ryska styrkor in och tog kontroll i ett område längs med hela landgränsen, samt i en korridor där de närmade sig huvudstaden Kiev.

Ryssland tog efter en lång och blodig belägring kontroll över staden Mariupol i syd, varpå de skapade en landkorridor av ockuperat område som sträckte sig till Krim.

Ukrainas militär slog tillbaka och motade tidigt tillbaka invasionsstyrkorna helt i norr. Hösten samma år tog Ukraina tillbaka hela regionen Charkiv i nordost och en stor del av Cherson i syd i framgångsrika motoffensiver.

Sedan dess har frontlinjen endast förflyttats på marginalen: Ryssland har avancerat med små steg i öst och bägge länder har gjort framstötar över gränsen i nordost. Sensommaren 2024 gick Ukraina på en överraskande motoffensiv in i ryska Kursk och tog över ett område där. Våren 2025 har de tappat näst intill hela det området.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingUSA:s vicepresident JD Vance möter reportrar i Indien under onsdagen. Foto: Kenny Holston/The New York Times/AP/TT
USA:s vicepresident JD Vance möter reportrar i Indien under onsdagen. Foto: Kenny Holston/The New York Times/AP/TT
Utrikes

Ukraina: Vapenvila krävs innan samtal om land

Joakim Magnå/TT

USA vill frysa frontlinjerna och låta Ryssland hålla fast vid en stor del av Ukraina för att få ett slut på kriget. Men Ukraina och dess europeiska allierade ska ha meddelat USA att det först krävs vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier innan förhandlingar om territorier kan bli aktuella, uppger källor för Bloomberg.

Efter ett möte på tjänstemannanivå i London med allierade på onsdagen säger Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha att han hade ett "konstruktivt utbyte av åsikter om vägen mot fred" med USA:s sändebud Keith Kellogg.

"Ukraina vill att kriget tar slut mer än någon annan i världen. Vi är fast beslutna att arbeta tillsammans för att uppnå detta mål", skriver Sybiha på X och tillägger att han bland annat träffat Storbritanniens försvarsminister John Healey samt utrikesminister David Lammy.

Londonmötet var från början tänkt som ett renodlat ministermöte med utrikesministrarna från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ukraina. Men mötet nedgraderades med kort varsel efter att USA:s Marco Rubio dragit sig ur.

Presidentrådgivaren Andrij Jermak och försvarsminister Rustem Umerov var del av Ukrainas delegation i London. Här på ett möte i Paris i förra veckan. Foto: Ludovic Marin/Pool via AP/TT

"Villkorslös vapenvila"

Ukraina och dess europeiska allierade ska enligt Bloombergs källor ha sagt till USA att det nu krävs en vapenvila och klarhet kring säkerhetsgarantier. Först därefter kan det bli aktuellt med eventuella förhandlingar om territorier med Ryssland.

Det ställningstagandet bekräftas delvis av Andrij Jermak, stabschef hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

"Vi förmedlade vår ståndpunkt och betonade att en omedelbar, fullständig och villkorslös vapenvila måste vara det första steget mot att inleda förhandlingar som syftar till att uppnå en rättvis och varaktig fred", skriver han i sociala medier.

Enligt Jermak underströk Ukraina på mötet också att landet tänker hålla fast vid sina "grundläggande principer" då de utgör "grunden för vår självständighet och territoriella integritet".

"Ja eller nej"

USA:s vicepresident JD Vance bekräftade inför mötet medieuppgifter om att USA föreslår en fredslösning där konflikten avbryts vid dagens frontlinjer.

– De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där man i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna i konflikten, säger han till ett pressuppbåd under en resa till Indien.

Vance beskriver det som att bägge krigets parter i så fall kommer att behöva göra territoriella eftergifter. Men medan de ryska invasionsstyrkorna kontrollerar omkring en femtedel av Ukrainas yta kontrollerar ukrainarna mycket lite av Rysslands.

Det är dags för bägge parter att "antingen säga ja eller nej" – annars är det nog dags för USA att lämna processen, säger Vance. Uttalandet är ett eko av vad Rubio nyligen sade.

Frontlinjens rörelser

Ryssland lade redan 2014 sin vikt bakom paramilitära styrkor som tog kontroll över stora delar av regionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Ryska styrkor gick samma år in på den ukrainska Krimhalvön inför det att landet illegalt annekterade den.

När det storskaliga kriget inleddes i februari 2022 gick ryska styrkor in och tog kontroll i ett område längs med hela landgränsen, samt i en korridor där de närmade sig huvudstaden Kiev.

Ryssland tog efter en lång och blodig belägring kontroll över staden Mariupol i syd, varpå de skapade en landkorridor av ockuperat område som sträckte sig till Krim.

Ukrainas militär slog tillbaka och motade tidigt tillbaka invasionsstyrkorna helt i norr. Hösten samma år tog Ukraina tillbaka hela regionen Charkiv i nordost och en stor del av Cherson i syd i framgångsrika motoffensiver.

Sedan dess har frontlinjen endast förflyttats på marginalen: Ryssland har avancerat med små steg i öst och bägge länder har gjort framstötar över gränsen i nordost. Sensommaren 2024 gick Ukraina på en överraskande motoffensiv in i ryska Kursk och tog över ett område där. Våren 2025 har de tappat näst intill hela det området.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025