Kometen kommer, eller Kometjakten som den ursprungliga versionen heter, är den andra boken i Muminserien. Tove Jansson arbetade återkommande med kontrasterna mellan det lilla och det stora, vilket här dras till sin spets då jorden riskerar att förstöras av en komet.

I Kometen kommer är det framför allt Mumintrollet och ”det lilla djuret” Sniff som står i fokus. Berättelsen har sin början när de två vännerna ger sig i väg ut till havet. Där dyker Mumin efter pärlor och Sniff upptäcker både en grotta och en kattunge. Friden varar inte länge; snart anländer ett oväder och Muminfamiljen får besök av den dystre Bisamråttan, en filosof som berättar att jorden snart kommer att gå under. En förutsägelse som blir än mer hotfull när en komet uppenbarar sig på himmelen och ställer till med konstigt väder. Mumintrollet och Sniff ger sig i väg mot ett observatorium för att ta reda på hur stor kometen är och om världsrymden verkligen är svart.

Under färden introduceras flera klassiska figurer i Muminvärlden: Snusmumriken, Snorken, Snorkfröken och Hemulen. Alla är de inne i sina egna världar. Detta märks redan i början av berättelsen, då Mumintrollet bryr sig om sina pärlor och Sniff sin kattunge, vilken han håller hemlig. När undergången hotar tänker Mumintrollet att pärlfiskandet är ”alldeles fånigt”. Efter att Snusmumriken berättar att han har träffat på Snorkfröken börjar Mumin att fantisera om henne. Väl framme på observatoriet frågar inte Mumin om kometen eller världsrymdens eventuella mörker utan om Snorkfröken har varit där. När Sniff och Snusmumriken undrar vad vetenskapsmännen sade kommer Mumin på att han glömde att fråga om kometen.