LOB (Lars-Olof Bengtsson) skapade ett visst rabalder i Kultursverige med sin debut Excelsior, där han gick till satiriska personangrepp på kända personer. 35 år senare har författaren reviderat sitt verk och Excelsior blir både ett tidsdokument och högst samtida.
Jag minns hur en klasskamrat dök upp med LOB:s andra bok, Biblia, under det tidiga 1990-talet när vi båda gick på gymnasiet och var med i ett studentikost manligt kulturförbund. På den tiden, innan gemene man hade internet, var det ett mysterium för oss vem karln var, men min kamrat deklamerade till allmän förtjusning återkommande ur hans böcker på våra möten.
Kanske såg jag LOB fladdra förbi i något kulturprogram på tv, men allt jag kände till om honom var en del briljanta citat, och att han var en litterär enfant terrible. När Cultura Aetatis 35 år senare ger ut en kraftigt omarbetad och uppdaterad ”livsfarlig upplaga” av hans debut är det första gången jag läser honom från pärm till pärm. Jag är inte ens säker på om man måste eller bör läsa boken så, för Excelsior utgörs av en samling texter av varierande längd, aforismer, vitsar och, tja, dikter som såvitt jag kan bedöma inte hålls ihop av något annat än författarens ton, stil och besattheter. Man kan dyka ner lite var som helst och därifrån fortsätta så länge man har lust.
