Vid ett tillfälle var jag på ett museum för modern konst tillsammans med en vän och hennes dotter. När vi gick runt genom muséets utställningar slog det mig hur ofta min väns 13-åriga dotter bad oss ta bilder på henne framför konstverken.

Hon lade huvudet på sidan och såg begrundande på verken. Bilderna skulle hon sedan febrilt posta på Instagram, Snapchat och andra sådana appar för sociala medier. Hon var inte den enda (eller äldsta) personen som gjorde det här; det verkade som att alla var upptagna med att ta bilder på hur de ”upplevde” muséet.

Det här är inte alls någon kritik mot min väns dotter (eller någon annan). Det som bekymrade mig var att när min väns dotter inte blev fotograferad eller postade sina bilder, så var hon inte alls intresserad av konstverken. Det här verkade inte spela någon roll eller ha något alls att göra med att hon postade sig själv som någon som gillade upplevelsen.