Astronomer har upptäckt en jätteplanet av gas i samma storlek som Jupiter. Planeten roterar runt en stjärna som är hälften så stor som vår sol. Den kombinationen skulle enligt nuvarande teorier om hur planeter uppstår vara omöjlig.
Astronomer vid University of Warwick beskriver den nya stjärnan och planeten i en artikel som ska publiceras i tidskriften Monthly Notices of Royal Astronomical Society.
Jätteplaneten, som kallas "NGTS-1b", är en enorm gasboll med en temperatur på 530 grader Celsius. Den roterar runt en röd M-dvärgstjärna 600 ljusår från jorden. Det är den största planeten i jämförelse med sin stjärna som man har upptäckt.
Passar inte in i teorin
Enligt de accepterade teorierna om hur planeter bildas kan små stjärnor bara alstra små, bergiga planeter.
För att göra det ännu mer udda så roterar NGTS-1b extremt nära sin sol. Jätteplaneten befinner sig närmare än 4,8 miljoner kilometer från sin sol. I jämförelse är jorden över 150 miljoner kilometer från solen. Planeten rundar sin sol på 2,6 dagar, medan jorden tar 365 dagar på sig.
"Trots att det är en monsterplanet var NGTS-1b svår att hitta på grund av att dess moderstjärna är så liten och svag", säger professor Peter Wheatly vid University of Warwick. "Små stjärnor som den här röda M-dvärgstjärnan är egentligen de vanligaste i universum, så det är möjligt att det finns många sådana här jätteplaneter som bara väntar på att hittas."
Om det stämmer så kommer en stor del av den teorin som nu gäller inom astronomin att behöva revideras.
Ny anläggning
NGTS-1b är den första planeten som har upptäckts av Next-Generation Transit Survey (NGTS), som använder sig av en uppsättning av tolv teleskop för att undersöka himlen. När teleskopen söker av natthimlen letar man efter små rytmiska ljusfluktuationer från stjärnor. Det kan betyda att en planet dyker upp mellan teleskopen och stjärnan. Genom att mäta fluktuationerna kan forskarna bestämma omloppstiden.
När forskarna har upptäckt en planet kan de analysera hur stjärnan "vobblar" och få en uppskattning av planetens massa.
Dr Daniel Bayliss vid University of Warwick är studiens huvudförfattare. Han kommenterar: "Upptäckten av NGTS-1b var en överraskning för oss – man hade inte trott att så massiva planeter kunde existera runt så små stjärnor."
Astronomer vid Europeiska sydobservatoriet rapporterade 2007 att de hade upptäckt en "super-jord" mer än tjugo ljusår bort. Den är den mest intressanta upptäckten i sökandet efter utomjordligt liv. Foto: Martin Bernetti/AFP/Getty Images
"Det som är viktigt nu är vår utmaning att ta reda på hur vanliga sådana här planeter är i galaxen, och med den här anläggningen Next-Generation Transit Survey är vi väl rustade att göra det. Det här är den första planeten utanför vårt solsystem som vi har hittat med vår nya NGTS-anläggning." Bayliss fortsätter: "och vi tar oss redan an de lärdomar vi har fått när det gäller hur planeter bildas."
Nya typer av planeter
NGTS-anläggningen drivs av flera universitet: de brittiska universiteten Warwick, Leicester, Cambridge och Queens University Belfast, och Observatoire de Genève, DLR Berlin och Universidad de Chile.
Anläggningen finns i Atakamaöknen i Chile, vid Europeiska sydobservatoriets observatorieplats i Paranal.
Wheatley, som leder NGTS var nöjd med resultatet av arbetet:
"Jag har arbetat nästan ett årtionde för att utveckla NGTS-anläggningen, så det är spännande att se hur den nu plockar fram nya och oväntade typer av planeter. Jag ser fram emot att se vilka andra sorters spännande, nya planeter vi kan hitta," säger han.
