Harvarduniversitetet, en global ledare inom forskning och utbildning, står i strid med Trumpadministrationen. President Trump anklagar Harvard för att underblåsa antisemitism, främja "woke"-ideologier och urholka meritokrati via Diversity, Equity, Inclusion (DEI)-program och positiv särbehandling. Universitetet försvarar sina ställningstaganden med hänvisning till akademisk frihet och mångfaldens värde. Men med sitt omfamnande av politiska agendor och tolerans för disruptiv aktivism har Harvard förskjutit sitt fokus från sanningssökande till politik. Detta riskerar att svika den akademiska grundtanken: att vara en opartisk arena för kunskap och förnuft.

Som en stark försvarare av akademisk frihet och vetenskapligt arbete ser jag Harvards ideologiska avvikelser som ett svek mot universitetets kärnuppdrag. Sann frihet kräver en miljö där idéer prövas öppet, inte tystas av dogmatism.

Ett universitets legitimitet vilar på dess åtagande att söka kunskap via evidens, kritisk debatt och meritokrati. Filosofiskt sett, från Platons ideal om kunskap som en väg till sanning till Kants krav på förnuftets autonomi, ska universitet vara fria från partiska narrativ. Men kan autonomi åberopas om förnuftet självt gör oförnuftiga vägval, som att låta rigida ståndpunkter tysta kritik? Harvard, trots sina akademiska framgångar, har börjat avvika från denna princip. Genom att institutionalisera DEI och tolerera aktivism som stör undervisning prioriterar universitetet politiska mål över sitt kärnuppdrag.