Den berömde vetenskapsmannen Stephen Hawking och den ryske miljardären Yuri Milner samarbetar i ett projekt med en budget på 100 miljoner dollar, där man kommer att skicka ut en armé av extremt små rymdskepp för att utforska rymden, och förhoppningsvis hitta utomjordingar.
I projektet, som kallas Breakthrough Starshot, kommer man att bygga prototyper av rymdfarkoster i nanometerskala som ska drivas av ljus, och färdas i 20 procent av ljushastigheten. Detta skulle innebära att de kan färdas de 4,4 ljusåren till Alpha Centauri, det stjärnsystem som ligger närmast vårt solsystem, på bara 20 år.
Vissa astronomer tror att det kan finnas en jordliknande planet i de ”beboeliga zonerna” i systemet, som består av tre stjärnor.
– Jorden är en underbar plats, men den kommer kanske inte att finnas för evigt. Förr eller senare måste vi blicka upp mot stjärnorna. Breakthrough Starshot är ett väldigt spännande första steg på den resan, sade Hawking i ett uttalande.
Programmet kommer att ledas av Pete Worden, före detta chef för NASA AMES Research Center. Facebook-vd:n Mark Zuckerberg kommer att sitta i styrelsen tillsammans med Hawking och Milner.
Hawking och många andra räknar med att den fortsatt snabba teknikutvecklingen ska möjliggöra framtagandet av kameror, ljusdrivna motorer och metallsegel, vars tjocklek endast ska vara några hundra atomer.
– Berättelsen om människan är en berättelse om stora kliv. Idag för 55 år sedan var Yuri Gagarin den första människan i rymden. Nu förbereder vi oss för nästa stora kliv – till stjärnorna, sade Milner i ett uttalande.
Initiativet rider på en våg av stort allmänintresse för utforskning och kolonisering av rymden. De senaste åren har det dykt upp projekt som Mars One initiative, vars mål är att installera en permanent mänsklig koloni på Mars år 2027.
Elon Musk, grundare av rymdföretaget SpaceX, har tydligt framhållit utrotningsscenarier som anledning till att människan bör kolonisera andra planeter i och bortom solsystemet.
Rymdsond söker efter liv på Mars
CIA sammanställer sitt riktiga ”Arkiv X”