Gästkrönika: Äg en åsna och sedan dö
Tankar från torpet
Ett vänskapligt samarbete som är vanligt på många håll i världen, här i Georgien. I krönikan symboliserar åsnan ett långsamt och hemtrevligt levnadssätt. Foto: Alexey Smyshlyaev


Vill du gå tillbaka till häst och vagn? Mitt svar till modernisten är: ”Ja, varför inte?” Men hellre skulle jag vilja ha en åsna. Tänk att hinna med en åsna innan man dör, två blir förstås bäst. Jaja, drömma får man.

Åsnan har tillskrivits många olika egenskaper. Ett egensinnigt, starkt och uthålligt djur som man kanske inte blir bästa kompis med på en gång. Den lär vara intelligent och går sin egen väg om inte arbetsuppgiften passar, en utmaning helt enkelt.

Precis som åsnan hittat sin väg till många människors nytta och glädje, som en terrängående arbetsvän runt en stor del av världen, har den också hittat vägen in i litteraturen. Sancho Panzas åsna Rucio är välkänd liksom poeten Jimenez böcker om vänskapen med åsnan Silver.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!