Litterärt

Prosa av Carl Larsson

Einar Askestad
Einar Askestad
loadingHur Carl Larsson värderat sitt motiv i denna målning får en förklaring i memoarerna. ”Far och mor”, från 1901. Foto: Public Domain
Hur Carl Larsson värderat sitt motiv i denna målning får en förklaring i memoarerna. ”Far och mor”, från 1901. Foto: Public Domain

Carl Larsson (1853–1919) skriver lika lätt och behagligt som han tecknar och målar. Linjerna är tydliga, orden saknar all ansträngning, färgerna är lika pregnanta som luftiga, och känslan man får är att detta är en man som i sin egen person är självklar, hederlig och – god. Läsningen av hans memoarer – som han avslutade två dagar innan han hastigt, ja, som från ingenstans, avled – är en fröjd. Detta av fler skäl än vad jag kan lista, förmodligen för att de sammantagna inte gör helheten rättvisa (liksom ett ansikte är något annat än sina delar). De här publicerade avsnitten valdes ut med svårigheter, för vad skulle man fokusera på? Skildringarna från barndomen, som ger en sådan levande bild av för oss nästan ofattbara svåra tider? Eller avsnitten som berör konstnärens egna strävanden, hans motgångar och framgångar inom måleriet? Eller kanske de många mötena genom livet, hans nära vänskaper med allt från snickare till bankirer? Eller familjen? En sådan familj sedan … Kärleken, så uppenbar mellan makarna Carl och Karin, och alla barnen – förevigade i de på en och samma gång idylliska och realistiska akvareller om livet i hemmet i Dalarna. Romantiskt och förljuget, invänder säkerligen någon, men det romantiska är inget attribut – det är en livskänsla, ett sätt av vara, en ödmjukhet inför livets gåva inte minst, något som Carl Larsson sannerligen ägde, och vars ljus lyste upp allt i hans närhet.
    Det är personligt, belevat och samtidigt ledigt. Nuet är lika närvarande som dåtiden – och mellan raderna anas framtiden. Åter och åter igen återvänder konstnären till temat om en plötslig död, som om han anade. Bitter är han bara två gånger. När han skriver om fadern och när han tänker på en vän som han en gång hade. August Strindberg. ”Denne skändare av allt upphöjt och heligt lär ha under de sista dagarna tummat på en Bibel… Han menade nog att lura sin skapare…” Carl Larssons dom är hård, så hård som endast den orättfärdigt behandlade förmår: ”En stor författare, javisst, men om han varit till välsignelse eller förbannelse för Sveriges folk – det vill jag låta vara osagt.” Om Zorn, som kontrast, en vänskap som höll livet igenom: ”Man har klinkat mycket på hans fel. Må vara, de finnas, men – de sitta utanpå. Inuti är det rent och putsat! Hell dig Zorn!”

Einar Askestad
Kulturchef
einar.askestad@epochtimes.se

Einar Askestad
Einar Askestad
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Litterärt

Prosa av Carl Larsson

Einar Askestad
Einar Askestad
loadingHur Carl Larsson värderat sitt motiv i denna målning får en förklaring i memoarerna. ”Far och mor”, från 1901. Foto: Public Domain
Hur Carl Larsson värderat sitt motiv i denna målning får en förklaring i memoarerna. ”Far och mor”, från 1901. Foto: Public Domain

Carl Larsson (1853–1919) skriver lika lätt och behagligt som han tecknar och målar. Linjerna är tydliga, orden saknar all ansträngning, färgerna är lika pregnanta som luftiga, och känslan man får är att detta är en man som i sin egen person är självklar, hederlig och – god. Läsningen av hans memoarer – som han avslutade två dagar innan han hastigt, ja, som från ingenstans, avled – är en fröjd. Detta av fler skäl än vad jag kan lista, förmodligen för att de sammantagna inte gör helheten rättvisa (liksom ett ansikte är något annat än sina delar). De här publicerade avsnitten valdes ut med svårigheter, för vad skulle man fokusera på? Skildringarna från barndomen, som ger en sådan levande bild av för oss nästan ofattbara svåra tider? Eller avsnitten som berör konstnärens egna strävanden, hans motgångar och framgångar inom måleriet? Eller kanske de många mötena genom livet, hans nära vänskaper med allt från snickare till bankirer? Eller familjen? En sådan familj sedan … Kärleken, så uppenbar mellan makarna Carl och Karin, och alla barnen – förevigade i de på en och samma gång idylliska och realistiska akvareller om livet i hemmet i Dalarna. Romantiskt och förljuget, invänder säkerligen någon, men det romantiska är inget attribut – det är en livskänsla, ett sätt av vara, en ödmjukhet inför livets gåva inte minst, något som Carl Larsson sannerligen ägde, och vars ljus lyste upp allt i hans närhet.
    Det är personligt, belevat och samtidigt ledigt. Nuet är lika närvarande som dåtiden – och mellan raderna anas framtiden. Åter och åter igen återvänder konstnären till temat om en plötslig död, som om han anade. Bitter är han bara två gånger. När han skriver om fadern och när han tänker på en vän som han en gång hade. August Strindberg. ”Denne skändare av allt upphöjt och heligt lär ha under de sista dagarna tummat på en Bibel… Han menade nog att lura sin skapare…” Carl Larssons dom är hård, så hård som endast den orättfärdigt behandlade förmår: ”En stor författare, javisst, men om han varit till välsignelse eller förbannelse för Sveriges folk – det vill jag låta vara osagt.” Om Zorn, som kontrast, en vänskap som höll livet igenom: ”Man har klinkat mycket på hans fel. Må vara, de finnas, men – de sitta utanpå. Inuti är det rent och putsat! Hell dig Zorn!”

Einar Askestad
Kulturchef
einar.askestad@epochtimes.se

Einar Askestad
Einar Askestad
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025