Kommunpolitiker väljer ofta bort sina egna bostadsområden när de fattar beslut om nya flerfamiljshus, enligt en studie.

– Det blir en snedvridning, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.

Byggandet av nya flerfamiljshus kan leda till kritik från boende som är oroliga för exempelvis ökad trafik eller ökat tryck bland annat på barnomsorg och sjukvård.

Enligt en studie från institutet för social forskning vid Stockholms universitet byggs det dock färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitikerna som fattar besluten själva bor.

– Om man jämför områden där det bor lika många politiker, men där den politiska tillhörigheten skiljer sig åt, kan man se att det byggs mindre än där politiker från majoriteten bor. Oavsett om det är en höger- eller vänstermajoritet, säger Olle Folke, en av forskarna bakom studien och numera professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Kan skilja 10 procent

Forskarna har undersökt samtliga kommuner i Sverige och fokuserat särskilt på dem där det varit väldigt jämnt mellan blocken i valen 2002, 2006 och 2010. Det brukar röra sig om ungefär 40 procent av kommunerna.

Det visar sig att valresultatet kan ha en relativt stor inverkan på var byggprojekt hamnar.

– Om vi föreställer oss att vi skulle byta makten i en genomsnittlig kommun skulle det skifta 10 procent av byggloven för flerfamiljshus i den kommunen. Så det är en betydande skillnad, säger Olle Folke.

"Redan missgynnade"

Eftersom politiker – från både höger och vänster – generellt sett ofta bor i mer välbärgade områden, riskerar det att leda till ökad ojämlikhet i kommunen enligt forskarna.

– Det blir en snedvridning. Om man tänker på hur de politiska besluten ska tas ska vi ju bygga där det är bäst att bygga. Och det är ju inte nödvändigtvis bäst att bygga där det inte bor politiker, säger Olle Folke.

– Den här snedvridningen gör att det byggs fler impopulära projekt i områden som redan är missgynnade i andra sammanhang.