Många vill vara med och räkna igelkottar – sedan i måndags har 17 000 svenskar anmält att de vill dela med sig av sina observationer.

– Jag tror att det är för att igelkotten är ett älskat djur, men också ett saknat djur i många delar av landet, säger Jessica Ångström, djur- och naturexpert hos WWF som håller i igelkottsräkningen.

Till skillnad från många andra vilda djur drar sig inte igelkottar för att leva nära inpå människor och de tackar inte nej till att bli matade, med till exempel kattmat.

– Det är lite som småfåglar som kommer till våra fågelbord – de djur vi kan få en relation till, de skapar också engagemang.

Forskning saknas

Igelkotten är på tillbakagång. Enligt SLU Artdatabanken kan antalet igelkottar ha minskat med hela 40 procent på tolv år, en siffra som dock är baserad på relativt få observationer. Sedan 2020 är arten rödlistad, vilket betyder att den är "nära hotad".

Igelkottsräkningen, som pågår fram till och med söndag, är den första i sitt slag och del av ett fyraårigt projekt. Den som vill bidra kan anmäla sig hos WWF.

– Vi har inte jättemycket kunskap om igelkotten, varken när det gäller statistik eller forskning. Att använda sig av medborgarforskning är ett fantastiskt sätt att få in mycket statistik, men också att öka kunskapen om vad igelkottar behöver, säger Jessica Ångström.

Stökiga hörnor

Den som har egen trädgård kan gärna låta den vara lite vild, om igelkotten får välja.

– Spara lite skräpiga och stökiga hörn med löv- och rishögar. Det ger bomaterial och ställen att söka skydd på, men det gynnar också en massa nedbrytande insekter, som tvestjärtar, skalbaggar, maskar och sniglar – allt det där som igelkotten behöver.

Kanske sätter igelkotten också i sig en och annan mördarsnigel.

– Jag tror nog att den kan äta mördarsniglar, men det kanske inte är favoritmaten. Om man matar igelkottarna med smaskig kattmat kommer de nog att välja kattmaten framför mördarsniglar, säger Jessica Ångström.