loadingEn igelkottunge på promenad på en gata i tyska Frankfurt. Arkivbild. Foto: Michael Probst/AP Photo/TT
En igelkottunge på promenad på en gata i tyska Frankfurt. Arkivbild. Foto: Michael Probst/AP Photo/TT
Vetenskap

Många vill räkna igelkottar: ”Ett älskat djur”

Cecilia Klintö/TT

Många vill vara med och räkna igelkottar – sedan i måndags har 17 000 svenskar anmält att de vill dela med sig av sina observationer.

– Jag tror att det är för att igelkotten är ett älskat djur, men också ett saknat djur i många delar av landet, säger Jessica Ångström, djur- och naturexpert hos WWF som håller i igelkottsräkningen.

Till skillnad från många andra vilda djur drar sig inte igelkottar för att leva nära inpå människor och de tackar inte nej till att bli matade, med till exempel kattmat.

– Det är lite som småfåglar som kommer till våra fågelbord – de djur vi kan få en relation till, de skapar också engagemang.

Forskning saknas

Igelkotten är på tillbakagång. Enligt SLU Artdatabanken kan antalet igelkottar ha minskat med hela 40 procent på tolv år, en siffra som dock är baserad på relativt få observationer. Sedan 2020 är arten rödlistad, vilket betyder att den är "nära hotad".

Igelkottsräkningen, som pågår fram till och med söndag, är den första i sitt slag och del av ett fyraårigt projekt. Den som vill bidra kan anmäla sig hos WWF.

– Vi har inte jättemycket kunskap om igelkotten, varken när det gäller statistik eller forskning. Att använda sig av medborgarforskning är ett fantastiskt sätt att få in mycket statistik, men också att öka kunskapen om vad igelkottar behöver, säger Jessica Ångström.

Stökiga hörnor

Den som har egen trädgård kan gärna låta den vara lite vild, om igelkotten får välja.

– Spara lite skräpiga och stökiga hörn med löv- och rishögar. Det ger bomaterial och ställen att söka skydd på, men det gynnar också en massa nedbrytande insekter, som tvestjärtar, skalbaggar, maskar och sniglar – allt det där som igelkotten behöver.

Kanske sätter igelkotten också i sig en och annan mördarsnigel.

– Jag tror nog att den kan äta mördarsniglar, men det kanske inte är favoritmaten. Om man matar igelkottarna med smaskig kattmat kommer de nog att välja kattmaten framför mördarsniglar, säger Jessica Ångström.

Okänd orsak till tillbakagången

Igelkotten är rödlistad och har status som "nära hotad". Vad som ligger bakom minskningen på senare år är okänt. Några hypoteser:

Att landskapet förändrats så att miljöer som är gynnsamma för igelkottar blivit ovanligare, till exempel gräsmarker där det också finns täta buskage, snår och lövträd.

Att igelkottar drabbas av en hittills okänd sjukdom.

Att de påverkas av miljögifter och bekämpningsmedel, som till exempel råttgift.

Många igelkottar dör också i trafiken.

Igelkottarna har också naturliga fiender i form av grävlingar och berguvar.

Källa: SLU Artdatabanken och WWF

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn igelkottunge på promenad på en gata i tyska Frankfurt. Arkivbild. Foto: Michael Probst/AP Photo/TT
En igelkottunge på promenad på en gata i tyska Frankfurt. Arkivbild. Foto: Michael Probst/AP Photo/TT
Vetenskap

Många vill räkna igelkottar: ”Ett älskat djur”

Cecilia Klintö/TT

Många vill vara med och räkna igelkottar – sedan i måndags har 17 000 svenskar anmält att de vill dela med sig av sina observationer.

– Jag tror att det är för att igelkotten är ett älskat djur, men också ett saknat djur i många delar av landet, säger Jessica Ångström, djur- och naturexpert hos WWF som håller i igelkottsräkningen.

Till skillnad från många andra vilda djur drar sig inte igelkottar för att leva nära inpå människor och de tackar inte nej till att bli matade, med till exempel kattmat.

– Det är lite som småfåglar som kommer till våra fågelbord – de djur vi kan få en relation till, de skapar också engagemang.

Forskning saknas

Igelkotten är på tillbakagång. Enligt SLU Artdatabanken kan antalet igelkottar ha minskat med hela 40 procent på tolv år, en siffra som dock är baserad på relativt få observationer. Sedan 2020 är arten rödlistad, vilket betyder att den är "nära hotad".

Igelkottsräkningen, som pågår fram till och med söndag, är den första i sitt slag och del av ett fyraårigt projekt. Den som vill bidra kan anmäla sig hos WWF.

– Vi har inte jättemycket kunskap om igelkotten, varken när det gäller statistik eller forskning. Att använda sig av medborgarforskning är ett fantastiskt sätt att få in mycket statistik, men också att öka kunskapen om vad igelkottar behöver, säger Jessica Ångström.

Stökiga hörnor

Den som har egen trädgård kan gärna låta den vara lite vild, om igelkotten får välja.

– Spara lite skräpiga och stökiga hörn med löv- och rishögar. Det ger bomaterial och ställen att söka skydd på, men det gynnar också en massa nedbrytande insekter, som tvestjärtar, skalbaggar, maskar och sniglar – allt det där som igelkotten behöver.

Kanske sätter igelkotten också i sig en och annan mördarsnigel.

– Jag tror nog att den kan äta mördarsniglar, men det kanske inte är favoritmaten. Om man matar igelkottarna med smaskig kattmat kommer de nog att välja kattmaten framför mördarsniglar, säger Jessica Ångström.

Okänd orsak till tillbakagången

Igelkotten är rödlistad och har status som "nära hotad". Vad som ligger bakom minskningen på senare år är okänt. Några hypoteser:

Att landskapet förändrats så att miljöer som är gynnsamma för igelkottar blivit ovanligare, till exempel gräsmarker där det också finns täta buskage, snår och lövträd.

Att igelkottar drabbas av en hittills okänd sjukdom.

Att de påverkas av miljögifter och bekämpningsmedel, som till exempel råttgift.

Många igelkottar dör också i trafiken.

Igelkottarna har också naturliga fiender i form av grävlingar och berguvar.

Källa: SLU Artdatabanken och WWF

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024