loadingRehabilitering för att kunna sköta ett vanligt arbete är en viktig del av ett fängelsestraff. Bilden är från tillverkning av trälådor i ett fängelse utanför Linköping.
Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstsock
Rehabilitering för att kunna sköta ett vanligt arbete är en viktig del av ett fängelsestraff. Bilden är från tillverkning av trälådor i ett fängelse utanför Linköping. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstsock
Inrikes

Kriminalvården – ett verktyg för förändring?

Olle Felten

Riksvevisionen pekar på att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet inte klarar sitt uppdrag. En hårt pressad Kriminalvård varnar samtidigt för att uppdraget att återanpassa brottslingar kommer att undermineras ytterligare.

Kriminalvården ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Målet för verksamheten är att tillsammans med polis, åklagare och domstolar verka för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället i stort. Verksamheten handlar om, förutom att hålla dömda kriminella inom lås och bom, att arbeta för att minska de kriminellas återfall i brott efter avtjänat straff.

För att lyckas med denna målsättning har Kriminalvården utarbetat en vision för vad man vill åstadkomma med den behandlingsverksamhet som lägger grunden för arbetet med återanpassning till ett lagligt liv utan droger. Visionen, som har döpts till ”Bättre ut”, sammanfattas så här: ”Klienterna ska ha en bättre chans till ett lagligt liv efter att de har avtjänat sitt straff hos oss. Deras tid i Kriminalvården ska innebära en positiv skillnad.” Visionen definierar också fyra olika mål (nollvisioner), som viktiga komponenter i det förebyggande arbetet:

Kriminalvården i siffror

Beläggningen i Kriminalvårdens fängelser har varit mer än 100 procent av ordinarie platsantal under lång tid. I juni i år fanns det totalt 5 055 ordinarie platser i anstalter med säkerhetsklass 1, 2 och 3. Beläggningsgraden för dessa platser var 124 procent, det vill säga man hade 1 346 fångar fler än det ordinarie platsantalet.

Detta hade lösts genom att ordna med möjlig dubbelbeläggning för 1 698 fångar och 60 extra tillfälliga platser. Det fanns alltså även då en möjlighet att öka antalet intagna med 412 personer, även om man inte vill ha någon dubbelbeläggning alls.

Övriga delar av Kriminalvården hanterade i maj 16 307 personer i så kallad frivård, det vill säga utslussning, samhällstjänst, skyddstillsyn med mera. Dessutom var 3 533 personer häktade (data från juni).

Källa: Kriminalvården

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRehabilitering för att kunna sköta ett vanligt arbete är en viktig del av ett fängelsestraff. Bilden är från tillverkning av trälådor i ett fängelse utanför Linköping.
Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstsock
Rehabilitering för att kunna sköta ett vanligt arbete är en viktig del av ett fängelsestraff. Bilden är från tillverkning av trälådor i ett fängelse utanför Linköping. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstsock
Inrikes

Kriminalvården – ett verktyg för förändring?

Olle Felten

Riksvevisionen pekar på att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet inte klarar sitt uppdrag. En hårt pressad Kriminalvård varnar samtidigt för att uppdraget att återanpassa brottslingar kommer att undermineras ytterligare.

Kriminalvården ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Målet för verksamheten är att tillsammans med polis, åklagare och domstolar verka för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället i stort. Verksamheten handlar om, förutom att hålla dömda kriminella inom lås och bom, att arbeta för att minska de kriminellas återfall i brott efter avtjänat straff.

För att lyckas med denna målsättning har Kriminalvården utarbetat en vision för vad man vill åstadkomma med den behandlingsverksamhet som lägger grunden för arbetet med återanpassning till ett lagligt liv utan droger. Visionen, som har döpts till ”Bättre ut”, sammanfattas så här: ”Klienterna ska ha en bättre chans till ett lagligt liv efter att de har avtjänat sitt straff hos oss. Deras tid i Kriminalvården ska innebära en positiv skillnad.” Visionen definierar också fyra olika mål (nollvisioner), som viktiga komponenter i det förebyggande arbetet:

Kriminalvården i siffror

Beläggningen i Kriminalvårdens fängelser har varit mer än 100 procent av ordinarie platsantal under lång tid. I juni i år fanns det totalt 5 055 ordinarie platser i anstalter med säkerhetsklass 1, 2 och 3. Beläggningsgraden för dessa platser var 124 procent, det vill säga man hade 1 346 fångar fler än det ordinarie platsantalet.

Detta hade lösts genom att ordna med möjlig dubbelbeläggning för 1 698 fångar och 60 extra tillfälliga platser. Det fanns alltså även då en möjlighet att öka antalet intagna med 412 personer, även om man inte vill ha någon dubbelbeläggning alls.

Övriga delar av Kriminalvården hanterade i maj 16 307 personer i så kallad frivård, det vill säga utslussning, samhällstjänst, skyddstillsyn med mera. Dessutom var 3 533 personer häktade (data från juni).

Källa: Kriminalvården

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024