Ambitionen är för låg och tempot för långsamt när Sveriges försvar ska rustas, anser krigsvetaren Oscar Jonsson.

– Det är inte tillräckligt med hänsyn till omvärldsutvecklingen, säger han.

Försvarsminister Pål Jonson (M) liknar den nya planen för försvarsupprustningen vid ett stambyte snarare än en fasadrenovering.

En beskrivning som Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, håller med om.

– Det är det som behövs. Allt från ammunition till logistik - det ger inga jättestora rubriker, men det är det som behövs för förmågan. Det går inte att komma undan från det.

Han pekar på att tidigare försvarsbeslut har skapat obalanser i Försvarsmakten.

– Det har aldrig riktigt hängt ihop. Man har ökat ambitionerna men sen får försvaret inte resurser för det och sen ändras förutsättningarna.

– Det tydligaste är att försvarsbeslutet från 2020 inte är genomfört, vi har inte kommit i mål med det som beställdes då.

Saknar flera förmågor

Därför är också dagens försvarsproposition ganska lik det förra försvarsbeslutet. Stommen för hur samtliga tre försvarsgrenar ska utvecklas är i princip densamma.

Samtidigt är det ett helt annat omvärldsläge i dag. 2020 hade Ryssland inte inlett sin storskaliga invasion av Ukraina.

Oscar Jonsson är kritisk till att Sverige inte inarbetat lärdomarna från kriget mer. Bland annat saknar han satsningar på telekrigföring.

– Det föreslås en telekrigsbataljon, medan det i kriget i Ukraina är en breddförmåga som finns på alla enheter längs fronten. Det är ett av de vanligaste sätten att ta ner drönare.

Han är också kritisk till att man inte satsar mer på egna drönare.

– Det här visste vi för två år sen, att det här är en bestående del av all krigföring på fronten. Det behöver ut på egentligen alla förband för att taktikutveckla och öva.

"Kan inte luta oss tillbaka"

Ytterligare en förmåga han anser saknas är mer luftvärn.

– Det är det som håller Ukraina vid liv. Nu ska vi anskaffa 2,5 brigadluftvärn, vilket i grunden är ett självskydd för brigaderna, vilket är bra, men det är ingen ambitionsökning på det långräckviddiga luftvärnet.

Som kontrast lade Polen i somras en beställning på motsvarande fyra gånger hela det svenska långräckviddiga luftvärnet, framhåller han.

Försvarsministern påpekar att Sverige numera ingår i Natos integrerade robot- och luftförsvar. Men det hjälper bara till viss del, enligt Oscar Jonsson.

– Vi kan inte på något sätt luta oss tillbaka och tro att det där löser sig själv.