Sveriges militära försvar ska växa från 88 000 män och kvinnor till 115 000 år 2030. Förbanden ska göras mer uthålliga med mer ammunition, reservdelar och verkstäder.

– Det är mer av ett stambyte och mindre av en fasadrenovering, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Det föreslås i den totalförsvarsproposition för 2025–2030 som presenteras i dag. Den innebär att Försvarsmaktens krigsorganisation byggs ut från 88 000 befattningar, till 115 000 år 2030. Där ingår yrkesmilitärer, värnpliktiga, civilanställda och hemvärn.

– Vi ska starkare och effektivare kunna bemöta de förändringar som sker i vår omvärld, framför allt genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, säger Pål Jonson på en pressträff.

Han säger att Sverige befinner sig i allvarstider, och att den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsatt att försämras sedan försvarsberedningen lämnade sin slutrapport i juni 2023.

– Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar, och det är fara i dröjsmål.

Fokus på uthållighet

Enligt försvarsdepartementet är mycket fokus i propositionen på att öka krigsförbandens uthållighet, inte på att köpa in nya vapensystem. Det handlar om att införskaffa materiel, framförallt allt ammunition som artillerigranater och jaktrobotar till stridsflyg.

Det är i linje med vad riksdagspartierna i försvarsberedningen enades om i våras.

En särskild satsning görs också på luftvärn. Det handlar framför allt om nytt brigadluftvärn, nytt luftvärn på marinens korvetter samt luftvärn som ska skydda mot drönare.

– Det är nog inget land som kan försvara hela sitt territorium (med luftvärn), utan man får fokusera antingen på befolkningscentra, samhällsviktig verksamhet eller sina krigsförband, säger Jonson.

Ett par förslag från försvarsberedningen saknas i propositionen. Det finns inget nytt fältförband, kallat Norrlands infanteriregemente. Det slås inte heller fast att 12 000 värnpliktiga ska utbildas från 2032, utan sägs att det ska ske mellan 2032-2035.

Enligt försvarsdepartementet ligger propositionen väl i linje med Natos preliminära önskemål för Sveriges krigsförmåga.

Pål Jonson säger samtidigt att satsningarna kan behöva justeras om det sker stora förändringar i omvärlden.

– Det måste vara verkligheten och inte kartan som gäller också inom försvarspolitiken, säger han.

Fyra brigader

Viktiga delar i upprustningen till 2030 beslutade riksdagen om redan 2020, till exempel att kärnan i armén ska bestå av fyra brigader 2030. I dag är en färdigställd. En brigad består av cirka 5 000 soldater.

År 2020 beslutades också att marinen ska, som i dag, ha sju korvetter, men två ska bytas till större och nyare modeller. Alla ska också uppgraderas, främst med luftvärn. Dagens fyra ubåtar ska bli fem, varav två av en nyare modell.

Flyget ska 2030 bestå av sex stridsflygdivisioner, omkring 96 Gripenplan, precis som i dag. Från 2025 ska gamla modeller börja bytas ut mot den nya E-modellen.