Sverige har varit en röst för försoning, dialog och diplomati och regeringen borde inrikta sig på fredsförhandlingar, vilket skulle stärka landets internationella anseende. Krigsretoriken sänker investerares tilltro till landets ekonomiska stabilitet, skapar kapitalflykt och valutaförsvagning och hotar pensionssystemet, skriver entreprenören Sam Gunnarsson.
Sedan kriget i Ukraina bröt ut har både den svenska kronan och euron försvagats avsevärt mot den amerikanska dollarn. Kronan har tappat kraftigt i värde mot dollarn, medan euron har försvagats i något mindre utsträckning under samma period. Den här utvecklingen speglar inte bara marknadens ökade osäkerhet utan också en generell flykt till säkrare investeringar som dollarn och de amerikanska börserna, särskilt i tider av global oro.
När vi jämför aktiemarknaderna har USA:s Dow Jones-index stigit kraftigt under samma tidsperiod, medan Sveriges OMX30-index haft en betydligt mer blygsam ökning. Detta illustrerar hur den svenska ekonomin och dess valuta drabbats hårdare av de geopolitiska och ekonomiska följderna av kriget, medan den amerikanska ekonomin till viss del dragit nytta av kapitalinflöden från Europa.
Endast genom dialog, diplomati och frihandel kan vi säkerställa en hållbar framtid som gynnar mänskligheten.
Ett krig medför alltid ökade statliga utgifter, särskilt för försvar och krisberedskap. Samtidigt sjunker investerarnas förtroende för Sveriges ekonomiska stabilitet. Exempelvis uppmärksammade internationella finansinstitut MSB:s uppmaning till svenska folket att förbereda sig för krig. Resultatet blir kapitalflykt, valutaförsvagning och stigande räntor på både bostadslån och statsobligationer, vilket drabbar hushåll och statsfinanser hårt. Krig är dessutom ett hot mot energiförsörjning och medför stigande inflation.
Ryssland är en av världens största producenter av energi och råvaror. En större konflikt skulle störa dessa flöden och utlösa en energikris med skenande priser, liknande men potentiellt värre än den vi såg under 2022. Detta skulle elda på inflationen, vilket skulle kräva ytterligare räntehöjningar och leda till ännu större ekonomiska påfrestningar för svenska hushåll. Denna utveckling skapar en dubbel utmaning för Sverige.
Den svaga kronan gör import dyrare, vilket driver upp inflationen och minskar köpkraften för svenska hushåll. Samtidigt tappar svenska företag konkurrenskraft på grund av ökad osäkerhet och förhöjda kostnader, vilket också påverkar investeringar negativt. Kapitalflykten, driven av rädslan för eskalerande konflikter och ekonomisk instabilitet, förstärker dessa problem ytterligare. Till detta ska läggas risken för pensionssystemet.
Sveriges pensionssystem är starkt kopplat till aktiemarknaden, där en betydande del av pensionskapitalet är investerat i både svenska och internationella aktier. Denna koppling innebär att svenska pensioner är känsliga för stora svängningar på marknaderna. Ett kraftigt börsras eller en global finanskris skulle direkt påverka avkastningen på dessa investeringar, vilket i sin tur hotar pensionsfondernas långsiktiga stabilitet.
Om OMX30, som representerar de största svenska bolagen, utsätts för dramatiska nedgångar i samband med en geopolitisk konflikt eller en eskalerande ekonomisk osäkerhet, kan det leda till lägre pensioner för framtida generationer. Samtidigt innebär en kraftig nedgång i internationella index som Dow Jones att diversifieringen inte längre kan erbjuda samma skydd som tidigare. För pensionärer och framtida pensionstagare innebär detta inte bara osäkerhet kring deras ekonomiska trygghet utan även en ökad press på staten att hantera eventuella underskott i pensionssystemet. För att minska dessa risker är det avgörande att säkerställa en stabil ekonomisk och geopolitisk omgivning som skyddar både marknader och investeringar.
Mot bakgrund av detta är det avgörande att Sverige överväger långsiktiga strategier för att återställa förtroendet för kronan och landets ekonomiska stabilitet. Sverige har en lång och stolt tradition som fredsmäklare i internationella konflikter, från Dag Hammarskjölds arbete i FN till vår roll i fredssamtalen i Mellanöstern. Vi har varit en röst för försoning, dialog och diplomati. Att återuppta en aktiv roll i fredsförhandlingar skulle inte bara stärka landets internationella anseende utan också bidra till att minska de ekonomiska konsekvenserna av fortsatt instabilitet i Europa. Fred och frihandel är fundamentala för ekonomisk tillväxt och samhälleligt välstånd.
Genom öppna marknader och internationellt samarbete kan resurser fördelas effektivt, innovation stimuleras och ekonomisk utveckling främjas i en omfattning som gynnar alla inblandade parter. Den ekonomiska integrationen under de senaste decennierna har inte bara lyft miljontals människor ur fattigdom utan också skapat en global sammanflätning där nationer blivit ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad. Krig och sanktioner hotar däremot denna ömtåliga balans.
Väpnade konflikter förstör produktionskapacitet, avbryter globala försörjningskedjor och leder till kapitalflykt, medan ekonomiska sanktioner skapar artificiella barriärer som förvärrar bristen på kritiska resurser och slår hårt mot både mål- och avsändarländer. Effekten är ofta en förstärkt ekonomisk depression, där hela befolkningar drabbas av inflation, arbetslöshet och försämrad levnadsstandard. Denna ömsesidiga ekonomiska sårbarhet visar att vår värld är intrikat sammanvävd; varje nations välstånd bygger på fredligt samarbete och respekt för andras rätt att delta i det globala systemet. Endast genom dialog, diplomati och ett främjande av frihandel kan vi säkerställa en hållbar framtid som inte bara gynnar enskilda nationer utan hela mänskligheten.
Sam Gunnarsson
Entreprenör
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
