Tidigare har Epoch Times skrivit att Vilhelmina kommun har det tufft ekonomiskt. Nu måste kommunen spara 40 miljoner kronor och uppsägningar och neddragningar väntar, rapporterar SVT Nyheter Västerbotten.
För några veckor sedan var underskottet i Vilhelmina 38 miljoner kronor. Men efter att man hade räknat om siffrorna blev det ytterligare två miljoner kronor.
”För stor kostym”
Flera kommuner i Västerbotten har det tufft ekonomiskt i och med minskande befolkning och lägre skatteintäkter. Annika Andersson, kommunalråd (C) i Vilhelmina, säger till tv-kanalen att det dåliga resultatet från förra året till stor del handlar om minskat stöd från Migrationsverket.
– Vi stod plötsligt med en för stor kostym. För mycket personal och lokaler. Nu måste vi spara. Det är fruktansvärt att en statlig myndighet kan göra så här. Det borde finnas några års nedtrappningsersättning, säger hon till SVT.
Samtliga partier i kommunen har nu tagit del av sparplanerna och man kommer att disktura hur man ska gå tillväga. Enligt Andersson kommer det att bli uppsägningar och neddragningar.
Tidigare har Utbildningsnämnden föreslagit att skolan i Nästansjö med 14 elever ska läggas ner.
Stora utmaningar
I februari rapporterade P4 Västerbotten att kommunen blev tvungen att införa köpstopp för att komma tillrätta med den svåra ekonomiska situationen.
– Ja, vi har dragit i handbromsen för inköp som inte har påverkan på medborgare, vård och omsorg och skola och sånt, sade kommunens ekonomichef, Niklas Vilhelmsson, då till radiokanalen.
I en delårsrapport från 2018 skriver kommunen att man står inför stora utmaningar de kommande åren. Det är framför allt intäkter som man har erhållit under några år som har minskat rejält – en trend som verkar hålla i sig de närmaste åren. Utbildningsnämndens och socialnämndens underskott för 2018 var 29 respektive 13 miljoner kronor. Samtidigt uppgick kommunens låneskuld till 43 miljoner kronor.
”Befolkningsutvecklingen fortsätter att vara negativ, vilket leder till att skatteintäkter och generella statsbidrag kommer att bli lägre under kommande år. Samtidigt som intäkterna minskar så ökar behovet av välfärd, denna kombination är inte förenlig med varandra”, står det att läsa i rapporten.
