Tidigare i november rapporterade SVT att många nyanlända har flyttat från andra kommuner till Filipstad och att försörjningsstödet nästan har tredubblats. Kommunchefen säger till Expressen att man nu står på randen till konkurs.
Enligt ledarartikeln, signerad Anna Dahlberg, har kommunen flest socialbidragstagare i hela Sverige i relation till befolkningen. Staden har cirka 10 000 invånare där över 2 000 är utomeuropeiskt födda. 80 procent av de vuxna i den gruppen har inget arbete. Ytterligare tio procent deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
”Myniatyr av utanförskapsområden”
De sociala kostnaderna för kommunen har fortsatt att skena. Det är dock inte bara försörjningsstödet som tynger ekonomin. Man har också mycket höga placeringskostnader för barn som far illa. Enligt Expressen landar de totala kostnaderna på över 60 miljoner kronor.
– Vi klarar inte av det finansiellt. Vi får väl skicka in vår konkursansökan, säger kommunchefen Claes Hultgren till tidningen.
Enligt honom blir kommunen allt mer utarmad. Han tror att motsättningarna mellan grupper kan komma att öka om den negativa spiralen fortsätter.
Till Expressen säger han att ”Filipstad är som en miniatyr av utanförskapsområdena i storstäderna”. Enligt honom har man exempelvis en skola där det finns 90 procent utlandsfödda elever. Samtidigt säger han att 70 procent som är boende inom det kommunala bostadsbolaget är utomeuropeiskt födda.
Försörjningsstödet väntas öka
Hultgren är upprörd över att staten har lämnat över ansvaret för migrationspolitiken på kommunerna som redan är hårt pressade. Enligt honom är det orealistiskt att nyanlända ska bli självförsörjande efter den tvååriga etableringstiden.
– Hur ska en person som är analfabet komma ut i arbete inom några år? Vi har analyserat varenda person som har kommit till oss och många har en lång, lång väg till egen försörjning.
Samtidigt som Filipstad skiljer ut sig finns det en ökad oro bland många kommuner i landet. Detta då många nyanlända snart lämnar den tvååriga etableringstiden. Förra året uppgav 75 procent av kommunerna att de hade underskott inom individ- och familjeomsorgen, enligt en enkät som Sveriges kommuner och landsting, SKL, gjorde. Kostnaderna för försörjningsstödet väntas öka framöver.