loadingIntresseorganisationen SKL kan konstatera att överskottet minskade. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Intresseorganisationen SKL kan konstatera att överskottet minskade. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Inrikes

En av fyra kommuner går back

Epoch Times

Resultatet för Sveriges kommuner och regioner var det lägsta på fem år. Och framöver ser det knappast ljusare ut, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Nya arbetssätt med digitala verktyg och effektiviseringar behövs för att vända trenden.

Det samlade resultatet för landets kommuner och regioner landade på 14,3 miljarder kronor i fjol, vilket kan delas upp på 13,8 miljarder kronor för kommunerna och 0,5 miljarder kronor för regionerna.

Resultatet var 12 miljarder lägre än 2017 och det sämsta på fem år, men i linje med den prognos som gjordes av SKL i december.

– Man kan se att kostnadsökningen är hög och att nettokostnaderna ökade med 4,7 procent jämfört med föregående år, säger Annika Wallenskog.

Många barn och äldre

Kostnaderna ökar inom i stort sett samtliga områden. I en enkät som SKL gjorde i slutet på förra året uppgav 75 procent av kommunerna att de hade underskott inom individ- och familjeomsorgen. En åldrande befolkning, men även en snabb ökning av antalet barn och unga, har ökat trycket på äldre- respektive barnomsorgen.

Totalt ökade skulderna med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av Sveriges 290 kommuner gick 72 back under 2018 jämfört med 20 kommuner under 2017.

Utslaget per kommuninvånare hade Trelleborg, Haparanda och Borås det högsta resultatet under 2017 medan Täby, Åsele och Bjurholm hör till de kommuner som gick mest back.

Nya arbetssätt behövs

– De som har haft underskott är ofta mindre kommuner som tappar i befolkning. Vad vi också ser är att intäkterna minskar jämfört med tidigare år, säger Annika Wallenskog.

De låga intäkterna kan kopplas till minskad försäljning av mark till följd av mindre bostadsbyggande. Ett annat skäl till att intäkterna sjunkit bland mindre kommuner är att asylmottagandet minskat kraftigt vilket resulterat i lägre statsbidrag.

Att vända trenden är inte lätt, konstaterar Annika Wallenskog.

– Man måste börja se över verksamheten och successivt förändra arbetssättet kopplat till användandet av digitala verktyg. Sen handlar det om traditionella effektiviseringar också.

(TT)

Kommunerna som gick bäst och sämst 2018

(TT)

Kommun Resultat i kr per invånare

Trelleborg 6 102

Haparanda 4 248

Borås 4 204

Täby -11 204

Åsele -6 411

Bjurholm -6 078

Källa: SCB

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingIntresseorganisationen SKL kan konstatera att överskottet minskade. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Intresseorganisationen SKL kan konstatera att överskottet minskade. Foto: Stina Stjernkvist/TT-arkivbild
Inrikes

En av fyra kommuner går back

Epoch Times

Resultatet för Sveriges kommuner och regioner var det lägsta på fem år. Och framöver ser det knappast ljusare ut, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Nya arbetssätt med digitala verktyg och effektiviseringar behövs för att vända trenden.

Det samlade resultatet för landets kommuner och regioner landade på 14,3 miljarder kronor i fjol, vilket kan delas upp på 13,8 miljarder kronor för kommunerna och 0,5 miljarder kronor för regionerna.

Resultatet var 12 miljarder lägre än 2017 och det sämsta på fem år, men i linje med den prognos som gjordes av SKL i december.

– Man kan se att kostnadsökningen är hög och att nettokostnaderna ökade med 4,7 procent jämfört med föregående år, säger Annika Wallenskog.

Många barn och äldre

Kostnaderna ökar inom i stort sett samtliga områden. I en enkät som SKL gjorde i slutet på förra året uppgav 75 procent av kommunerna att de hade underskott inom individ- och familjeomsorgen. En åldrande befolkning, men även en snabb ökning av antalet barn och unga, har ökat trycket på äldre- respektive barnomsorgen.

Totalt ökade skulderna med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av Sveriges 290 kommuner gick 72 back under 2018 jämfört med 20 kommuner under 2017.

Utslaget per kommuninvånare hade Trelleborg, Haparanda och Borås det högsta resultatet under 2017 medan Täby, Åsele och Bjurholm hör till de kommuner som gick mest back.

Nya arbetssätt behövs

– De som har haft underskott är ofta mindre kommuner som tappar i befolkning. Vad vi också ser är att intäkterna minskar jämfört med tidigare år, säger Annika Wallenskog.

De låga intäkterna kan kopplas till minskad försäljning av mark till följd av mindre bostadsbyggande. Ett annat skäl till att intäkterna sjunkit bland mindre kommuner är att asylmottagandet minskat kraftigt vilket resulterat i lägre statsbidrag.

Att vända trenden är inte lätt, konstaterar Annika Wallenskog.

– Man måste börja se över verksamheten och successivt förändra arbetssättet kopplat till användandet av digitala verktyg. Sen handlar det om traditionella effektiviseringar också.

(TT)

Kommunerna som gick bäst och sämst 2018

(TT)

Kommun Resultat i kr per invånare

Trelleborg 6 102

Haparanda 4 248

Borås 4 204

Täby -11 204

Åsele -6 411

Bjurholm -6 078

Källa: SCB

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024