Avmattningen i den svenska konjunkturen har börjat, samtidigt som utmaningarna växer i rask takt för välfärden.

För att behålla dagens nivå i välfärden och med samma personaltäthet behövs ytterligare 43 miljarder kronor till 2022, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beräkningar.

– Det är en stor utmaning att kunna klara alla de åtaganden som vi ser framöver, och framför allt handlar det om bristen på medarbetare, säger Lena Micko (S), SKL:s ordförande, till TT.

SKL skriver i sin nya ekonomirapport att de 43 miljarderna kan tas in via effektiviseringar eller ökade resurser. Statsbidragen är oförändrade om inga nya tillförs, och de som finns saknar koppling till pris- och löneökningar. Dessutom har bidragen allt mer kopplats till krav på specifika åtgärder vilket minskar chansen till effektiviseringar, samtidigt som staten inte kompenserar kommunsektorn fullt ut för ökade åtaganden, enligt SKL.

Efter några starka ekonomiska år för kommunerna i högkonjunkturen blir det kärvare redan nästa år. Avmattningen har börjat i svensk ekonomi, vilket leder till färre arbetade timmar, minskade reella inkomster i hushållen och inte lika snabbt växande skatteunderlag, konstaterar SKL.

"Mer allvarligt"

Kommunerna anses via effektiviseringar klara nästa år utan att medelskattesatsen höjs. Men utmaningarna inför 2020 växer i form av dämpad tillväxt av skatteintäkterna samt ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen, ensamkommande, bostadsbristen och den åldrande befolkningen.

Inom landstingen och regionerna är det redan inför nästa år mer kärvt. Medelskattesatsen kommer att höjas med cirka 11 öre. Och åren därpå är molnen ännu mörkare med stigande kostnader för hälso- och sjukvården, hyrpersonal, bemanning, läkemedel och åldrande befolkning i kombination med vikande skatteintäkter.

– Det är tuffare och mer allvarligt i landstingen än vad det är i kommunerna, säger Micko.

Statliga bidrag

För att behålla nödvändig kompetens behöver fler få jobb i yngre ålder och äldre medarbetare behöver också erbjudas att fortsätta jobba, enligt Micko.

– Fler behöver utbildas, fler behöver snabbare komma i arbete och vi behöver också arbeta länge. Dessutom ska vi se till att ha bra villkor för det här, säger hon.

Enligt Micko behöver i alla fall 20 miljarder av det gap som uppstår de närmaste åren täckas av staten.

Ny teknik

– Det är väldigt viktigt att vi kan få mer av generella statsbidrag, att vi får de förutsättningar som krävs för att göra bra prioriteringar – och ofta tillsammans med staten. Vi vill ha mer samsyn med staten om de utmaningar som vi ser och då behöver vi också ha överenskommelser som löper under längre tid, säger hon.

Micko vill få igång en politisk diskussion om kommunsektorns intäkter och skattebaser.

Förutom ökade statsbidrag pekar SKL också på behovet av att införa ny teknik i verksamheterna.

– Vi måste göra ett eget arbete och förändra arbetssätt och arbetsorganisation, och där spelar digitalisering och ny teknik väldigt stor roll, säger Micko.

(Tomas Bengtsson/TT)