Tyskarna har lagt sina röster och som väntat ser kristdemokratiska CDU/CSU ut att bli största parti med Friedrich Merz som ny förbundskansler.
Men det gick inte så bra som partiet hade hoppats, enligt statsvetaren Maria Thürk.
– Jag skulle säga att kristdemokraterna har vunnit valet, men har ändå underpresterat, säger Maria Thürk, biträdande lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, när den första vallokalsundersökningen publicerats.
Enligt den får CDU/CSU 29 procent av rösterna, medan det i höstas såg ut som att de skulle få uppemot 35 procent, enligt Thürk.
Partiet ser ändå ut att få axla kanslerrollen – men ännu är det osäkert hur koalitionen kan komma att se ut.
Hänger på om de klarar spärren
En av de största förlorarna är Liberala FDP som tillsammans med vänsterkonservativa BSW ligger under spärren på 5 procent. Enligt Thürk är deras öde avgörande för koalitionsbildningen. Om båda eller bara ett av partierna klarar spärren får en regering bestående av endast CDU/CSU och socialdemokratiska SDP inte tillräckligt med mandat.
– Då kommer de behöva antingen liberalerna eller de gröna också.
– Om de (FDP och BSW) inte kommer in borde det räcka med två partier, CDU/CSU och SDP, för en koalitionsregering, säger Thürk och tillägger att det skulle underlätta och snabba på processen att bilda regering och möjligen vara stabilare.
Största förloraren
SPD – som var största parti i förra valet – får 16 procent, vilket gör dem till tredje största parti och enligt Thürk valets förlorare.
– Det är första gången i Tysklands historia som Socialdemokraterna inte blir minst andra största parti, säger hon.
Samtidigt får högernationalistiska AFD enligt prognosen 19,5 procent, vilket är nästan det dubbla jämfört med i förra valet.
– De kommer bli nöjda i alla fall som andra största parti, säger Thürk men framhåller att de inte kommer ha något inflytande över regeringsbildningen.
Miljöpartiet Die Grünen är det enda partiet som ingått i den senaste regeringskoalitionen som inte upplever drastiska förluster, enligt Thürk.
Högt valdeltagande
Valentin Kreilinger, statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), konstaterar en betydande förändring i hur tyskarna röstat jämfört med tidigare val.
– Det är ganska ovanligt i tysk politik i den här storleksordningen, säger han.
Samtidigt är valdeltagandet det högsta under Förbundsrepubliken Tysklands historia.
– Jag tror att det ligger i linje med den nuvarande internationella geopolitiska situationen. I ett sådant sammanhang går deltagandet alltid upp, säger Kreilinger och tillägger att även besvikelsen över den tidigare regeringen tillsammans med en polariserad – "till viss del aggressiv" – valrörelse har mobiliserat väljarna.
