Även om realismen nu går in i en ny renässans kan vi inte bortse från det moderna konstetablissemanget. Vi måste fortsätta att höja rösten.

The Art Renewal Center, ARC, [som Ross är grundare till och ordförande i, reds anm] grundades 1999 och året därpå lanserade vi en webbsida. Vi väntade tills vi hade fler än 15 000 storartade konstverk ur historien tillgängliga för folk att beskåda. Idag är det över 80 000, av vilka en stor andel finns att studera på högupplösta bilder.

Vårt första mål var att tillgängliggöra dem för konstvärlden och konstälskare, och framföra synpunkter som skiljer sig från det modernistiska etablissemanget. Men redan 2002 hade så många besökare hört av sig och frågat vart de kan lära sig de gamla mästarnas metoder, att vi började söka efter platser i västvärlden som fortfarande lär ut klassiska färdigheter, av lärare som själva har lärts upp i ateljé.

Idag finns det över 70 ARC-godkända ateljéer – skolor och akademier som har godkända kurser och träning med tusentals elever – en ökning med över 2000 procent på bara 10 år.

Vi är så lyckligt lottade som har möjlighet att prata om ett av de viktigaste ögonblicken i hela konsthistorien. Det är verkligen mycket ovanligt att människor har möjlighet att uppleva stora rörelser i kulturens kontinentalplattor.

Det modernistiska etablissemanget har misslyckats i sina försök att tysta oss.

Vi i den realistiska konstkretsen skapar en världsomspännande förändring i perceptionen och definitionen av vad stor konst är. Det modernistiska etablissemanget har misslyckats i sina försök att tysta oss.

Ironiskt nog är det genom modern teknologi, internet, som sanningen blir tillgänglig på fler och fler platser. Många elever på ARC-skolorna har beskrivit hur de slösade bort flera år och en förmögenhet på konstskolorna. Konstvärldens instutitioner måste förändras eller försvinna efter mer än ett sekel med återvändsgränder, mardrömslika omvägar och fördummande nyspråk. Äntligen blir det etablerade modernistiska synsättet ifrågasatt.

Det jobb vi har framför oss måste vara att reformera och återinstitutionalisera lämpliga träningsmetoder i hela infrastrukturen. Det är inte tillräckligt att skapa mästerverk igen – vi måste sälja dem och marknadsföra dem, och vi måste ta tillbaka, eller åtminstone samexistera på lika villkor med de stora museerna, som spelar en oumbärlig roll i att utbilda människor kring vilka föremål ur historien och samtiden som samhället och kulturen betraktar som de mest värdefulla.

1900-talet var så skadligt för bildkonsten att efterfrågan och behovet av mer upplyftande och meningsfull konst har växt något enormt i samhället, vilket har resulterat i att den klassiska realismen har återuppstått. Vi har bara sett början på vart denna rörelse är på väg.

Så nu, som historiker, konstnärer och konstälskare, måste vi inte bara röra oss framåt utan också förstå konsthistoria och förstå vad som skett.

Samtida realism har bara börjat att återupprätta sitt värde och sin vikt, och de realistiska konstnärerna som kommer fram skrapar bara lite på ytan av de mästerverk som med all säkerhet kommer att komma ur den här rörelsen de kommande decennierna.

Så nu, som historiker, konstnärer och konstälskare, måste vi inte bara röra oss framåt utan också förstå konsthistoria och förstå vad som skett. Sedan kommer en ny generation av konstnärer ha en stadig grund, som baseras på sanning, de verkliga prestationerna och bildkonstens potential, som är grundad i det mänskliga psyket, och människors önskan och behov av visuell kommunikation, som bildkonst är så bra på.

Vi måste fortsätta att skriva de senaste 150 årens konsthistoria. Vi måste få med sanningen i de böcker som används i våra barns undervisning. Vi måste undervisa om det realistiska visuella språkets giltighet, kraft och skönhet.

Detta är femte delen av 11 i en artikelserie som baseras på en föreläsning av Frederick Ross, grundare till och ordförande i Art Renewal Center den 7 februari 2014, Connecticut Society of Portrait Artists. Här kan du läsa del ett, två tre och fyra. Epoch Times står inte nödvändigtvis för eventuella åsikter som uttrycks i artikeln.