I morgon är det val till Sametinget, ett parlament med begränsad makt och lågt förtroende. Men antalet röstberättigade ökar för varje val.

Nio partier ställer upp i söndagens val till Sametinget. Den mest centrala frågan för dem och väljarna är nygammal: den om rätten till jakt och fiske. Den sittande majoriteten har lagt ett förslag om utvidgat medlemskap i samebyarna, och därmed rätt till jakt och fiske på byarnas åretruntmarker. I dag är medlemskapet och rätten förbehållen renskötande samer.

– Det är ingen ny fråga, men den har blivit mer aktuell med det här förslaget. Det är också den fråga som delar väljarna mest, säger Ragnhild Nilsson, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Händer inget

Hon ingår i den forskargrupp som genomfört den första väljarundersökningen bland samer. Den gjordes 2013 och visade på ett mycket lågt förtroende för Sametinget.

– Endast 16 procent av väljarna har ett högt förtroende för Sametinget. Samtidigt ser vi att samtliga väljare vill öka Sametingets inflytande och makt gentemot staten. Man vill alltså att Sametinget ska uträtta saker men ser att det inte händer något, säger Ragnhild Nilsson.

Man kan säga att Sametinget är bakbundet av sin roll som statlig myndighet.

– Sametingen är ingen politisk institution med självbestämmande, vilket Sametinget själv kritiserat. Det är en myndighet under regeringen som styrs av regleringsbrev och budget. Utrymmet att agera politiskt är nästan obefintligt, konstaterar Ragnhild Nilsson.

Fler anmälda

Trots detta har antalet samer som registrerar sig i röstlängden ökat för varje val, från 5 400 år 1993 till 8 800 i årets val. Samtidigt har andelen som utnyttjar sin rösträtt stadigt minskat.

– Förra valet var valdeltagandet 54 procent och skulle trenden hålla i sig sjunker det något. Men jag tror att det kommer att ligga ungefär där, säger Ragnhild Nilsson.

Röstsammanräkningen startar en vecka efter valet.

(TT)