loadingUtredaren Ulrika Liljeberg överlämnade betänkandet Stärkta incitament för utbyggd vindkraft till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en pressträff den 27 april. Foto: Claudio Bresciani/TT
Utredaren Ulrika Liljeberg överlämnade betänkandet Stärkta incitament för utbyggd vindkraft till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en pressträff den 27 april. Foto: Claudio Bresciani/TT
Debatt

Vad får vinden kosta?

Riksföreningen Motvind Sverige

Vindkraftsexploateringen sker i dag i konflikt med den enskilda människans egendomsskydd, rättssäkerhet och grundlagsskyddade rättigheter. Något som vindkraftutredare Ulrika Liljeberg helt har missat i sin analys.

I slutet av april lade särskilda utredaren Ulrika Liljeberg fram utredningen ”Värdet av vinden”, allmänt omnämnd som ”incitamentsutredningen” (SOU 2023:18). Inte heller den utredningen kunde finna någon lösning på frågan ”hur skapa lokal acceptans för vindkraft”?

Utredningen har undvikit den uppenbara frågan: Varför finns ett lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar? Riksföreningen Motvind Sverige kommer i sitt remissvar att lämna ett utförligt svar. 

Utredningens utgångspunkt borde ha varit: ”Hur ska Sverige få en robust, fossilfri energiförsörjning som möter det framtida behovet.” Utredningens (och direktivets) förutfattade mening att mer vindkraft är vad som behövs för att få ordning på Sveriges energiförsörjning tyder på bristande insikt om fundamentala systemkrav. 

Det lokala motståndet mot vindkraftsexploateringen växer som en direkt följd av att allt fler ser sin livsmiljö och sin privatekonomi slås i spillror. Utredningen utgår felaktigt från att motståndet är en NIMBY-fråga (not in my backyard), det vill säga att kommuninvånarna motsätter sig exploatering av just deras eget område, men tolererar exploatering av andra områden. Att vindkraftsmotståndet nu är en nationell företeelse som samordnas genom föreningen Motvind Sverige visar att den analysen är felaktig. Vindkraftsexploateringen sker i dag i konflikt med den enskilda människans egendomsskydd, rättssäkerhet och grundlagsskyddade rättigheter. Det är det korta svaret på varför lokalsamhällena motsätter sig vindkraftsetableringar. 

Motståndet mot vindkraftsexploateringen växer som en direkt följd av att allt fler ser sin livsmiljö slås i spillror.

Vindkraft tar enorma landområden i anspråk och sprider buller och ljusföroreningar över ännu större arealer – detta för att producera väderberoende el utan effektstabilitet.
Givetvis ska drabbade ha samma rättsliga skydd som fastighetsägare som blir drabbade av andra infrastrukturprojekt.

Det är visserligen förtjänstfullt att utredningen synliggör och identifierar fastighetsägare inom vindindustrins påverkansområde som legitima och drabbade parter i processen, men utredningen drar inte slutsatsen att det redan finns ett regelverk, som med små justeringar kan komma till rätta med de problem som är orsaken till det lokala motståndet mot en vindkraftsetablering. 

Utredaren konstaterar att utredningens förslag inte kommer att lösa problemet med lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar om inte staten griper in och på olika sätt driver fram en utveckling som möjliggör att lokalsamhällets protester kan ignoreras – det vill säga den lokala demokratin och den enskilda människan får inte stå i vägen för fortsatt ohämmad vindkraftsexploatering. 

Utredningen utgår från den felaktiga inställningen att den skada som en vindkraftsetablering orsakar i sin omgivning inte behöver ersättas – eftersom etableringen i retorisk mening ska uppfattas som värdeskapande. Det är för den skadelidande bara att acceptera! Den modell för ”vinstdelning” och i vissa fall ”inlösen” som utredningen presenterar får – välvilligt beskriven – ses som kontraproduktiv.

När man går igenom utredningens motiv till föreslagna regler för inlösen och vinstdelning är det uppenbarligen vindindustrins vinstmarginaler som ska avgöra om och i så fall vilken ersättning en sakägare ska få. 

Vi vill slutligen påminna om att vår författning bygger på att kommunerna äger rådighet över mark- och vattenanvändning. Vår demokrati bygger på kommunal- och riksdagsval. Att kommunalpolitiker lyssnar på sina väljare handlar inte om, som utredarna skriver, ”omsorg om den lokala gruppen” utan är kort och gott ett exempel på att demokratin fungerar.

Hans Kindstrand, RVNO, Norrköping
Maria Vemdal, Motvind Sverige, Ulricehamn 
Karin Bångman, Motvind Sverige, Kaxås
Lena Lillier, Nej till vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälen
Koordinator Madeleine Staaf Kura - Riksföreningen Motvind Sverige

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

 

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingUtredaren Ulrika Liljeberg överlämnade betänkandet Stärkta incitament för utbyggd vindkraft till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en pressträff den 27 april. Foto: Claudio Bresciani/TT
Utredaren Ulrika Liljeberg överlämnade betänkandet Stärkta incitament för utbyggd vindkraft till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en pressträff den 27 april. Foto: Claudio Bresciani/TT
Debatt

Vad får vinden kosta?

Riksföreningen Motvind Sverige

Vindkraftsexploateringen sker i dag i konflikt med den enskilda människans egendomsskydd, rättssäkerhet och grundlagsskyddade rättigheter. Något som vindkraftutredare Ulrika Liljeberg helt har missat i sin analys.

I slutet av april lade särskilda utredaren Ulrika Liljeberg fram utredningen ”Värdet av vinden”, allmänt omnämnd som ”incitamentsutredningen” (SOU 2023:18). Inte heller den utredningen kunde finna någon lösning på frågan ”hur skapa lokal acceptans för vindkraft”?

Utredningen har undvikit den uppenbara frågan: Varför finns ett lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar? Riksföreningen Motvind Sverige kommer i sitt remissvar att lämna ett utförligt svar. 

Utredningens utgångspunkt borde ha varit: ”Hur ska Sverige få en robust, fossilfri energiförsörjning som möter det framtida behovet.” Utredningens (och direktivets) förutfattade mening att mer vindkraft är vad som behövs för att få ordning på Sveriges energiförsörjning tyder på bristande insikt om fundamentala systemkrav. 

Det lokala motståndet mot vindkraftsexploateringen växer som en direkt följd av att allt fler ser sin livsmiljö och sin privatekonomi slås i spillror. Utredningen utgår felaktigt från att motståndet är en NIMBY-fråga (not in my backyard), det vill säga att kommuninvånarna motsätter sig exploatering av just deras eget område, men tolererar exploatering av andra områden. Att vindkraftsmotståndet nu är en nationell företeelse som samordnas genom föreningen Motvind Sverige visar att den analysen är felaktig. Vindkraftsexploateringen sker i dag i konflikt med den enskilda människans egendomsskydd, rättssäkerhet och grundlagsskyddade rättigheter. Det är det korta svaret på varför lokalsamhällena motsätter sig vindkraftsetableringar. 

Motståndet mot vindkraftsexploateringen växer som en direkt följd av att allt fler ser sin livsmiljö slås i spillror.

Vindkraft tar enorma landområden i anspråk och sprider buller och ljusföroreningar över ännu större arealer – detta för att producera väderberoende el utan effektstabilitet.
Givetvis ska drabbade ha samma rättsliga skydd som fastighetsägare som blir drabbade av andra infrastrukturprojekt.

Det är visserligen förtjänstfullt att utredningen synliggör och identifierar fastighetsägare inom vindindustrins påverkansområde som legitima och drabbade parter i processen, men utredningen drar inte slutsatsen att det redan finns ett regelverk, som med små justeringar kan komma till rätta med de problem som är orsaken till det lokala motståndet mot en vindkraftsetablering. 

Utredaren konstaterar att utredningens förslag inte kommer att lösa problemet med lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar om inte staten griper in och på olika sätt driver fram en utveckling som möjliggör att lokalsamhällets protester kan ignoreras – det vill säga den lokala demokratin och den enskilda människan får inte stå i vägen för fortsatt ohämmad vindkraftsexploatering. 

Utredningen utgår från den felaktiga inställningen att den skada som en vindkraftsetablering orsakar i sin omgivning inte behöver ersättas – eftersom etableringen i retorisk mening ska uppfattas som värdeskapande. Det är för den skadelidande bara att acceptera! Den modell för ”vinstdelning” och i vissa fall ”inlösen” som utredningen presenterar får – välvilligt beskriven – ses som kontraproduktiv.

När man går igenom utredningens motiv till föreslagna regler för inlösen och vinstdelning är det uppenbarligen vindindustrins vinstmarginaler som ska avgöra om och i så fall vilken ersättning en sakägare ska få. 

Vi vill slutligen påminna om att vår författning bygger på att kommunerna äger rådighet över mark- och vattenanvändning. Vår demokrati bygger på kommunal- och riksdagsval. Att kommunalpolitiker lyssnar på sina väljare handlar inte om, som utredarna skriver, ”omsorg om den lokala gruppen” utan är kort och gott ett exempel på att demokratin fungerar.

Hans Kindstrand, RVNO, Norrköping
Maria Vemdal, Motvind Sverige, Ulricehamn 
Karin Bångman, Motvind Sverige, Kaxås
Lena Lillier, Nej till vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälen
Koordinator Madeleine Staaf Kura - Riksföreningen Motvind Sverige

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

 

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024