loading
Musik

Tonsättaren Peter Pontvik: Musik kan läka din själ

Kristina Isaksson Kleinert

Under våren publicerar Epoch Times en serie intervjuer med kända och okända kulturpersoner – intressanta och spännande samtal om konstens och kulturens möjligheter, utmaningar och sprängkraft. Historiska tillbakablickar skapar perspektiv på samtiden och en språngbräda för framtiden. Först ut är musikkonstnären och kosmopoliten Peter Pontvik.

Vi möts vid Tyska kyrkan i Gamla stan, mitt i senmedeltida kvarter där gatuskyltar och nutidsmänniskor gör oss påminda om att det faktiskt är Stockholm 2018.  Kyrkan håller på att stänga för dagen och utländska turister lämnar motvilligt kyrkorummet. Till sist är det jag och Peter Pontvik kvar i den överdådigt vackra kyrkan, där de historiska vingslagen susar genom den stearinmättade luften. Peter har själv valt platsen för vår intervju och vad passar bättre än den plats han ofta återkommer till som dirigent, sångare, tonsättare och konstnärlig ledare. Som det sistnämnda har han under många år varit en drivande kraft i genomförandet av Stockholm Early Music Festival som framför musik från medeltiden, renässansen och barocken.

Att vi har att göra med en människa som inte bara rör sig obehindrat i olika tidsepoker utan också på en internationell arena framgår efter en stunds samtal. Peter är född i Köpenhamn och uppvuxen i Uruguay med en tysk pappa och svensk mamma. Intresset för klassisk musik väcktes tidigt i livet och redan som barn började han skapa symfonier i sina tankar. Han skrev operor och texter, och det fanns en lust att hela tiden uttrycka sig kompositoriskt. Den skaparglädjen och inre drivkraften gjorde att han senare studerade musikvetenskap, körledning och komposition i Uruguay, Sverige och Tyskland.

Det är fascinerande att höra Peter berätta om sitt kosmopolitiska liv, och det ger en avstamp inför de frågor vi ska samtala om. Vi börjar med att diskutera den roll som den klassiska musiken och kulturen har i det nutida samhället.

– Människan är i princip ett med hennes kultur. Jag kan inte föreställa mig en människa utan någon form av kulturellt uttryck. Jag är otroligt ödmjuk inför kulturella uttryck i hela världen och vad det innebär för den enskilda individen och samhället.

Peters latinamerikanska uppväxt har också gjort honom medveten om hur musik och kultur ständigt färdas över kontinenter och interagerar med andra länder och folkslag. Som exempel har den västerländska konstmusiken influenser inte bara från Europa utan även från bland annat Indien och Persien. Men det handlar inte enbart om en geografisk resa och gränsöverskridande mångfald, utan också om tidsperspektiv och kulturarv, menar Peter.

– Den tidiga historiska musiken som berör oss idag härstammar från både folkliga, aristokratiska och kyrkliga källor. Genom att levandegöra dessa traditioner får vi en inblick i de uttryck som dåtidens människor kände för och ville förmedla.

Peter Pontvik. Foto: Sofia Drevemo

Ett tema som Peter återkommer till när vi diskuterar samtiden är den kommersiella kulturen som tar stort utrymme och tränger undan musik som inte har samma ekonomiska krafter bakom sig. Han menar att de kommersiella krafterna inte i första hand har det konstnärliga i fokus, utan det är andra värden som styr. Framförallt unga människor är utsatta för dem och går därför tyvärr ofta miste om det genuina i musiken. Klassisk musik kan vara en motvikt som kan skapa eftertanke och lyhördhet för olika konstnärliga uttryck. Kultur är också förknippat med ett mänskligt behov av att fördjupa sin förståelse av sig själv och omvärlden, menar Peter.

– Avgörande för att unga människor ska kunna ha friheten att välja vad de vill lyssna på är att de får uppleva många olika typer av musik. De referenser som du får som barn påverkar vad du senare väljer att lyssna på. Det kan räcka med en konsert med klassisk musik som ger ett bestående intryck, för att skapa intresse och nyfikenhet. Därför är det viktigt att erbjuda konserter för unga, vilket vi gör genom olika projekt, bland annat nyskapade barnföreställningar och i år även genom ett samarbete med kulturskolor i Stockholmsområdet.

Vi fortsätter att prata om scenartistens och konstnärens möjlighet och ansvar i dagens samhälle. En av anledningarna till att Peter kom till Europa från Sydamerika var den europeiska synen på musikern som en professionell kulturutövare. I sitt gamla hemland kunde han träffa människor på gatan som frågade: ”du är musiker, men vad arbetar du med?” Det synsättet kunde inte Peter förlika sig med efter år av studier.

– Jag har stor respekt för yrkeskunskap, i synnerhet inom det kulturella området. Sedan är det ju upp till var och en att betrakta den egna insatsen som viktig för samhället. I min yrkesroll vill jag självklart kommunicera och nå fram till människor med musiken och scenkonsten.

Peter Pontvik. Foto: Sofia Drevemo

Vi kommer tillbaka i vårt samtal till samhällsutvecklingen, och att scenkonstnären nuförtiden även förväntas vara entreprenör och duktig på att sälja sig själv. Samtidigt som den klassiska scenkonsten värderas högt och har ett stor kulturellt kapital, så väger inte den ekonomiska vågskålen lika mycket, med andra ord är det en obalans mellan det kulturella och ekonomiska värdet. En dataingenjör kan tjäna det tredubbla jämför med en musiker eller scenkonstnär.

– Konstnären sätter spår i omätbara värden som är svåra att fånga i ett ekonomiskt system eller resonemang. Tänk dig, en musiker kan genom sitt spel eller sjungande bli någons själsliga läkare. Jag har hört många berättelser om människors upplevelser i samband med konstnärliga yttringar, som betytt så mycket för dem! Det börjar också växa fram en större medvetenhet utanför kulturområdet om vad konst, musik, dans och teater kan gör med människor. Bland nyare initiativ finns exempelvis ”Kultur på recept” och Landstinget har tillsatt en tjänst som ska sammanföra hälsa och kultur.

Vi kommer in på scenkonstnärens ansvar, och Peter framhåller det stora ansvar som redan lagts ner genom ett helt livs arbete på att bli så pass bra så att man kan agera som yrkesartist i samhället.

– Ansvaret är naturligvis också att levandegöra kulturarvet och öppna möjligheterna för att det förnyas. Konsten är definitivt inte statisk, utan i hög grad en dynamisk disciplin.

Att som Peter arbeta med tidig musik måste ge dimensioner och en inblick i mänsklighetens historia på ett sätt som få har. Jag frågar honom om konstarternas långa utvecklingscykel och deras roll som bärare av historia.

– Om man tänker allmänmänskligt att konst är en nödvändighet och ett nödvändigt uttrycksmedel för individen, då kan vi gå 50 000 år tillbaka och titta på grottmålningar i Australien som är helt fantastiska och som berättar någonting över tid. Det handlar om att lära av det förgångna för att förstå nutiden och hitta en väg in i framtiden. Utan kunskapen om det som varit så skulle vi känna oss ganska vilsna tror jag.

Vilken betydelse har då förkovring och kultivering?

– Det är de första sju åren i ett barns liv som skapar grunden för hur man tänker och känner. Kontexten är väsentlig och den skapas av föräldrar och pedagoger i den åldern. Kultivera betyder att allmänbilda, att utveckla känsligheten inför något och då behöver man få positiva och berikande upplevelser.

Peter och jag som inte fann någon bättre plats i kyrkan än barnens sittgrupp, har återkommit till vikten av att ge den unga människan ett rikt kulturliv och friheten att välja.

Vi börjar närma oss slutet på intervjun och jag undrar vad Peter tänker om framtiden.

– Jag har ingen anledning att tro att människan någonsin skulle frångå behovet av att uttrycka sig konstnärligt, för det är en inneboende kraft och nästan lika viktigt som att äta, dricka och sova. Så i det avseendet tror jag att framtiden är säkrad, så länge det finns människor som uttrycker sig konstnärligt och människor som är mottagliga för konstnärligt uttryck. Jag ser dock en stor fara i att konsten blir instrumentell och att man använder musikens inneboende kraft för att styra, istället för att hjälpa.

Den orfiska kraften har en enorm potential, och det är upp till oss människor att använda den på ett positivt och livsbejakande sätt.

Tips:

European Early Music Day, 21 mars 2019

Stockholm Early Music Festival , 4-9 juni  2019

https://www.semf.se/

http://www.rema-eemn.net/

 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Musik

Tonsättaren Peter Pontvik: Musik kan läka din själ

Kristina Isaksson Kleinert

Under våren publicerar Epoch Times en serie intervjuer med kända och okända kulturpersoner – intressanta och spännande samtal om konstens och kulturens möjligheter, utmaningar och sprängkraft. Historiska tillbakablickar skapar perspektiv på samtiden och en språngbräda för framtiden. Först ut är musikkonstnären och kosmopoliten Peter Pontvik.

Vi möts vid Tyska kyrkan i Gamla stan, mitt i senmedeltida kvarter där gatuskyltar och nutidsmänniskor gör oss påminda om att det faktiskt är Stockholm 2018.  Kyrkan håller på att stänga för dagen och utländska turister lämnar motvilligt kyrkorummet. Till sist är det jag och Peter Pontvik kvar i den överdådigt vackra kyrkan, där de historiska vingslagen susar genom den stearinmättade luften. Peter har själv valt platsen för vår intervju och vad passar bättre än den plats han ofta återkommer till som dirigent, sångare, tonsättare och konstnärlig ledare. Som det sistnämnda har han under många år varit en drivande kraft i genomförandet av Stockholm Early Music Festival som framför musik från medeltiden, renässansen och barocken.

Att vi har att göra med en människa som inte bara rör sig obehindrat i olika tidsepoker utan också på en internationell arena framgår efter en stunds samtal. Peter är född i Köpenhamn och uppvuxen i Uruguay med en tysk pappa och svensk mamma. Intresset för klassisk musik väcktes tidigt i livet och redan som barn började han skapa symfonier i sina tankar. Han skrev operor och texter, och det fanns en lust att hela tiden uttrycka sig kompositoriskt. Den skaparglädjen och inre drivkraften gjorde att han senare studerade musikvetenskap, körledning och komposition i Uruguay, Sverige och Tyskland.

Det är fascinerande att höra Peter berätta om sitt kosmopolitiska liv, och det ger en avstamp inför de frågor vi ska samtala om. Vi börjar med att diskutera den roll som den klassiska musiken och kulturen har i det nutida samhället.

– Människan är i princip ett med hennes kultur. Jag kan inte föreställa mig en människa utan någon form av kulturellt uttryck. Jag är otroligt ödmjuk inför kulturella uttryck i hela världen och vad det innebär för den enskilda individen och samhället.

Peters latinamerikanska uppväxt har också gjort honom medveten om hur musik och kultur ständigt färdas över kontinenter och interagerar med andra länder och folkslag. Som exempel har den västerländska konstmusiken influenser inte bara från Europa utan även från bland annat Indien och Persien. Men det handlar inte enbart om en geografisk resa och gränsöverskridande mångfald, utan också om tidsperspektiv och kulturarv, menar Peter.

– Den tidiga historiska musiken som berör oss idag härstammar från både folkliga, aristokratiska och kyrkliga källor. Genom att levandegöra dessa traditioner får vi en inblick i de uttryck som dåtidens människor kände för och ville förmedla.

Peter Pontvik. Foto: Sofia Drevemo

Ett tema som Peter återkommer till när vi diskuterar samtiden är den kommersiella kulturen som tar stort utrymme och tränger undan musik som inte har samma ekonomiska krafter bakom sig. Han menar att de kommersiella krafterna inte i första hand har det konstnärliga i fokus, utan det är andra värden som styr. Framförallt unga människor är utsatta för dem och går därför tyvärr ofta miste om det genuina i musiken. Klassisk musik kan vara en motvikt som kan skapa eftertanke och lyhördhet för olika konstnärliga uttryck. Kultur är också förknippat med ett mänskligt behov av att fördjupa sin förståelse av sig själv och omvärlden, menar Peter.

– Avgörande för att unga människor ska kunna ha friheten att välja vad de vill lyssna på är att de får uppleva många olika typer av musik. De referenser som du får som barn påverkar vad du senare väljer att lyssna på. Det kan räcka med en konsert med klassisk musik som ger ett bestående intryck, för att skapa intresse och nyfikenhet. Därför är det viktigt att erbjuda konserter för unga, vilket vi gör genom olika projekt, bland annat nyskapade barnföreställningar och i år även genom ett samarbete med kulturskolor i Stockholmsområdet.

Vi fortsätter att prata om scenartistens och konstnärens möjlighet och ansvar i dagens samhälle. En av anledningarna till att Peter kom till Europa från Sydamerika var den europeiska synen på musikern som en professionell kulturutövare. I sitt gamla hemland kunde han träffa människor på gatan som frågade: ”du är musiker, men vad arbetar du med?” Det synsättet kunde inte Peter förlika sig med efter år av studier.

– Jag har stor respekt för yrkeskunskap, i synnerhet inom det kulturella området. Sedan är det ju upp till var och en att betrakta den egna insatsen som viktig för samhället. I min yrkesroll vill jag självklart kommunicera och nå fram till människor med musiken och scenkonsten.

Peter Pontvik. Foto: Sofia Drevemo

Vi kommer tillbaka i vårt samtal till samhällsutvecklingen, och att scenkonstnären nuförtiden även förväntas vara entreprenör och duktig på att sälja sig själv. Samtidigt som den klassiska scenkonsten värderas högt och har ett stor kulturellt kapital, så väger inte den ekonomiska vågskålen lika mycket, med andra ord är det en obalans mellan det kulturella och ekonomiska värdet. En dataingenjör kan tjäna det tredubbla jämför med en musiker eller scenkonstnär.

– Konstnären sätter spår i omätbara värden som är svåra att fånga i ett ekonomiskt system eller resonemang. Tänk dig, en musiker kan genom sitt spel eller sjungande bli någons själsliga läkare. Jag har hört många berättelser om människors upplevelser i samband med konstnärliga yttringar, som betytt så mycket för dem! Det börjar också växa fram en större medvetenhet utanför kulturområdet om vad konst, musik, dans och teater kan gör med människor. Bland nyare initiativ finns exempelvis ”Kultur på recept” och Landstinget har tillsatt en tjänst som ska sammanföra hälsa och kultur.

Vi kommer in på scenkonstnärens ansvar, och Peter framhåller det stora ansvar som redan lagts ner genom ett helt livs arbete på att bli så pass bra så att man kan agera som yrkesartist i samhället.

– Ansvaret är naturligvis också att levandegöra kulturarvet och öppna möjligheterna för att det förnyas. Konsten är definitivt inte statisk, utan i hög grad en dynamisk disciplin.

Att som Peter arbeta med tidig musik måste ge dimensioner och en inblick i mänsklighetens historia på ett sätt som få har. Jag frågar honom om konstarternas långa utvecklingscykel och deras roll som bärare av historia.

– Om man tänker allmänmänskligt att konst är en nödvändighet och ett nödvändigt uttrycksmedel för individen, då kan vi gå 50 000 år tillbaka och titta på grottmålningar i Australien som är helt fantastiska och som berättar någonting över tid. Det handlar om att lära av det förgångna för att förstå nutiden och hitta en väg in i framtiden. Utan kunskapen om det som varit så skulle vi känna oss ganska vilsna tror jag.

Vilken betydelse har då förkovring och kultivering?

– Det är de första sju åren i ett barns liv som skapar grunden för hur man tänker och känner. Kontexten är väsentlig och den skapas av föräldrar och pedagoger i den åldern. Kultivera betyder att allmänbilda, att utveckla känsligheten inför något och då behöver man få positiva och berikande upplevelser.

Peter och jag som inte fann någon bättre plats i kyrkan än barnens sittgrupp, har återkommit till vikten av att ge den unga människan ett rikt kulturliv och friheten att välja.

Vi börjar närma oss slutet på intervjun och jag undrar vad Peter tänker om framtiden.

– Jag har ingen anledning att tro att människan någonsin skulle frångå behovet av att uttrycka sig konstnärligt, för det är en inneboende kraft och nästan lika viktigt som att äta, dricka och sova. Så i det avseendet tror jag att framtiden är säkrad, så länge det finns människor som uttrycker sig konstnärligt och människor som är mottagliga för konstnärligt uttryck. Jag ser dock en stor fara i att konsten blir instrumentell och att man använder musikens inneboende kraft för att styra, istället för att hjälpa.

Den orfiska kraften har en enorm potential, och det är upp till oss människor att använda den på ett positivt och livsbejakande sätt.

Tips:

European Early Music Day, 21 mars 2019

Stockholm Early Music Festival , 4-9 juni  2019

https://www.semf.se/

http://www.rema-eemn.net/

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024