Under pandemin har betydligt färre patienter än tidigare fått vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Särskilt har vården till personer med kroniska sjukdomar påverkats. Däremot har hjärtsjukvården i stora delar kunnat följa riktlinjerna som tidigare, enligt en ny utvärdering som myndigheten har gjort.
Socialstyrelsen har analyserat hur covid-19-pandemin har påverkat följsamheten till nationella riktlinjer för 15 vårdområden. Myndigheten har undersökt i hur stor utsträckning patienter har fått ett urval högt prioriterade vårdinsatser under 2020.
– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
– Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar.
Hur mycket de olika undersökta vårdområdena har påverkats varierar och det är stor skillnad mellan olika regioner. Generellt har patienter kunnat få akuta insatser medan årliga läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat mer, enligt Socialstyrelsen.
Några områden där kontrollerna av personer med kroniska sjukdomar minskat märkbart är astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och diabetes. Det har även gjorts betydligt färre demensutredningar.
– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras, säger avdelningschef Natalia Borg i ett uttalande.
Utvärderingen visar också att det finns områden där vårdinsatserna generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett sådant exempel är hjärtsjukvården. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom. Utvärderingen visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under 2020, uppger Socialstyrelsen.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
