En insamlingsstiftelse har startats för att rikta ljuset mot den extremistiska islamismen och jihadismen.
Det är journalisterna Sofie Löwenmark och Magnus Sandelin, kulturskribenten Johan Lundberg och advokaten Peter Gustavsson som i en debattartikel i Göteborgs-Posten lyfter fram nyheten.
Med insamlingsstiftelsen Doku hoppas man ”kunna råda bot på bristfälligheterna i den mediala och akademiska bevakningen av extremistisk islamism”, skriver de.
Den våldsbejakande jihadismen har kraftigt ökat de senaste åren i Sverige. Antalet som rekryteras in i våldsbejakande islamistiska miljöer har tiofaldigats till cirka 2000 på mindre än ett decennium, enligt Säkerhetspolisen, Säpo.
Omkring 300 av dessa personer har varit i Syrien och Irak och krigat för terrororganisationen Islamiska staten och andra jihadistiska grupper. Flera av dessa personer har också återvänt till Sverige och fortsätter att verka för sin ideologi, skriver författarna till debattartikeln.
Nyligen kom rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism”, som kartlägger den islamistiska extremismmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder, ut, vilket Epoch Times har skrivit om.
– Detta är ett förhållandevis nytt forskningsområde. Det saknas i dag i stor utsträckning studier och forskning på de salafist-jihadistiska miljöerna i en svensk kontext. Framförallt saknas forskning om kopplingar mellan salafism och salafistisk-jihadism. Rapporten syftar till att bredda förståelsen för deras budskap och påverkansmetoder, säger Magnus Ranstorp i ett pressmeddelande på Försvarshögskolans webbsida.
På internet har propagandan för den jihadistiska ideologin intensifierats. Sverige har haft två terrorattentat som är kopplat till den extremistiska islamismen.
Samtidigt menar de fyra skribenterna att det finns andra problem som är kopplade till den radikala islamismen. Under de senaste tio åren har vi ”sett hur en minoritet radikala salafister ökat sitt inflytande över majoriteten invånare i utsatta bostadsområden”. De kan handla om hur kvinnor ska klä sig, var de ska vistas och hur de förväntas uppföra sig. Men även att de inte får lyssna på musik eller vara med på fester.
Göteborgs-Posten har tidigare skrivit om hur sekulära muslimer i Göteborg förtrycks i sin vardag. Vissa muslimska skolor har könsseparation och lärare med extrema åsikter.
Debattörerna skriver också att det har varit svårt under många år i Sverige att diskutera problem med våldsbejakande islamistisk extremism på grund av rasiststämpeln.
Vidare skriver de att intresset bland journalister och medier för den islamistiska extremismen inte direkt har varit så stort. Men det finns några journalister, ledarskribenter och medier som SvD, Aftonbladet och Gefle Dagblad som har rapporterat om ämnet.
”En av våra målsättningar är att med hjälp av donationer kunna ta fram en kunskapsbank utifrån vilken man kan göra sig en bild av hur de islamistiska nätverken i Sverige är organiserade och hänger samman, men också av vilka idéer som varit styrande för den militanta islamismen”, skriver de fyra skribenterna i debattartikeln.
Tanken är att man inom kort vill sätta ihop en redaktion som regelbundet publicerar nyheter, reportage och analyser på en webbsida. Med detta vill man på ”sikt motverka sådant som etablering av statligt eller kommunalt finansierade skolor och utbildningsverksamheter med direkt extremistisk inriktning”. Man vill i mångt och mycket förhindra att ungdomar dras in i den islamistiska extremismens miljöer.
