De våldsbejakande islamistiska miljöerna i Sverige har tiodubblats på mindre än tio år. Det framgår i en rapport som Försvarshögskolan presenterade i dag på torsdagen.
Rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism”, som beställdes av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, förra året, kartlägger den salafistiska jihadisistmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder.
– Detta är ett förhållandevis nytt forskningsområde. Det saknas i dag i stor utsträckning studier och forskning på de salafist-jihadistiska miljöerna i en svensk kontext. Framförallt saknas forskning om kopplingar mellan salafism och salafistisk-jihadism. Rapporten syftar till att bredda förståelsen för deras budskap och påverkansmetoder, säger Magnus Ranstorp i ett pressmeddelande på Försvarshögskolans webbsida.
Han har skrivit rapporten tillsammans med Filip Ahlin, Peder Hyllengren och Magnus Normark vid Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS) på Försvarshögskolan.
Salafismen och den salafistiska jihadismen har under en längre period utvecklats i Sverige. Det omfattande resandet till terrorgruppen IS i Mellanöstern och terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017 är kopplade till denna våldsbejakande islamistiska miljö.
– Salafistiska missionärer är väldigt aktiva på sociala medier, och använder forum som Youtube och Facebook för att nå ut till nya målgrupper. Utländska myndighetsrapporter och forskning visar att den salafistiska ideologin kan utgöra en grogrund för salafistisk jihadism. I grund och botten finns det inom salafismen en antidemokratisk hållning, säger Ranstorp.
De salfistiska grupperingarna använder sig också av föreläsningar med predikanter och samarbeten med organisationer utomlands för att sprida sina budskap.
Forskarna i rapporten har också bedömt att den salafistiska propagandan har bidragit till att fler svenska har rest till Syrien för att ansluta sig till jihadistiska rörelser.
Säkerhetspolisen, Säpo, har bedömt att cirka 300 personer har rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till jihadistiska grupper. Många av dessa personer har en bakgrund i utsatta områden i framför allt Stockholms och Göteborgs förorter samt Malmö och Örebro.
Säpo presenterade i juli förra året att det finns cirka 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, varav drygt 2 000 av dem uppges vara islamistiska extremister.
I rapporten framkommer det att studiens informanter har uttryckt oro för koranskolor som har wahhabistisk intriktning och antidemokratiska normer.
Magnus Ranstorp säger att många salafistiska predikanter återkommer med nedsättande budskap om bland annat kvinnor, judar och icke-troende. Predikanterna säger också att man inte ska integreras i det svenska samhället.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp. Foto: Victoria Henriksson/Wikimedia Commons
Samtidigt understryker man i rapporten att salafismens och salafist-jihadimens miljö i Sverige är en minoritet inom sunniislam.
”Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister. Studien fokuserar således på en minoritet inom muslimska minoriteten och får inte tas som intäkt för att representera muslimer som grupp”, skriver forskarna.
Författarna till studien visar också att en majoritet av de svenska resande som stridit i Syrien och Irak har ”på något sätt erhållit finansiella förmåner genom det svenska bidragssystemet”. Även en rad grova skattebrottshärvor har under de senaste åren utretts i Sverige där en eller flera personer har kopplingar till den salafist-jihadistiska miljön i Sverige.
”I vissa fall har möjligheten till bidrag utnyttjats systematiskt och på felaktiga grunder och därmed utgjort bidragsbedrägeri.”
Ett assistansbolag hade under ett år och nio månader lurat Försäkringskassan på 4,5 miljoner kronor. En person i assistansbidragshärvan dömdes i Halmstads tingsrätt i juli 2010 för medhjälp till grovt bidragsbrott.
Personen i fråga administrerade den radikala salafistiska webbsidan Islam och Tawhid som bland annat har publicerat predikningar från centrala personer inom al-Qaida som Anwar al-Awlaki och Abdullah Yusuf Azzam. 2013 rapporterades det att personen hade avlidit utanför Aleppo i Syrien.
Det person som varit ledande i bidragsbrottet var vid tiden verksam vid en moské i Västsverige.
I rapporten har man gjort ett 70-tal intervjuer med framför allt representanter från polisen, socialtjänster och kommuner. Man har även intervjuat företrädare för civilsamsamhället och journalister. Dessutom har man studerat den salafistiska närvaron i sociala medier och tagit del av myndighetsprotokoll.
Rapporten finns att läsa här.
