(TT)

Den senaste tidens förstärkning av kronan hänger samman med lägre marknadsräntor.

Trycket nedåt på marknadsräntorna bottnar i sin tur i en oväntat snabb nedgång för inflationstrycket i hela västvärlden och att ledande centralbanker i västvärlden – som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) – därmed har signalerat att det antagligen inte behövs mer höjningar av styrräntorna nu för att bekämpa den ovanligt höga inflationen.

Riksbanken har tagit rygg på kollegorna i Frankfurt och Washington efter den rekordsnabba höjningen från 0 till 4 procent i styrränta på lite drygt 16 månader. Dessutom har Riksbanken beslutat att använda en fjärdedel av valutareserven för att köpa kronor – för att säkra valutavinster som har gjorts under inflations- och räntechocken.