Jag vill börja den här artikeln med ett avsiktligt öppet och medvetet kontroversiellt påstående: Det är något som är riktigt fel på djupet när det gäller hur en växande majoritet av amerikanerna ser på frihet.
Hur många fler tycker att frihet ligger mer i linje med ockultisten Aleister Crowleys ”Gör vad du vill ska vara hela Lagen” (fritt översatt) än med självständighetsförklaringens ”Vi håller dessa sanningar för självklara, att alla människor är skapade likvärdiga, att de har givits av sin Skapare vissa omistliga rättigheter, att bland dessa finns Liv, Frihet, och strävan efter Lycka.” (fritt översatt)
Objektivt sett är en av de största tragedierna i vårt postmodernistiska samhälle den fortsatta perversionen och förvridningen av hur vår kultur definierar frihet.
I den här modiga nya världen, där det berättas för oss att moral är relativ och att det inte finns någon ultimat sanning, börjar vi låtsas som att den sanna friheten är att kunna göra vad helst våra hjärtan begär. Utan någon antydan av ironi, sägs det till oss att den här vägen där vi går som slavar leder till upplysning, snarare än att villigt sitta fängslad.
Begreppen med de två sorternas frihet, positiv och negativ, är inget nytt. En av de senaste och mest kända exemplen på de här två olika sorternas frihet skrevs av den brittiska filosofen Isaac Berlin 1958. Berlin lägger fram i sin uppsats att negativ frihet är att vara fri från inblandning mot att göra vad helst vi vill, medan positiv frihet fokuserar på vad vi är fria att göra.
Sann frihet är snarare att kunna leva ett liv där vi är fria att följa det sanna, det goda och det vackra.
Oavsett om vi tycker om det eller inte, så är sann frihet inte att kunna göra vad helst vi vill. Sann frihet är snarare att kunna leva ett liv där vi är fria att följa det sanna, det goda och det vackra. Att ta bort all yttre kontroll och begränsningar är inte verklig frihet, eftersom ingenting verkligen fritt tilldelas en individ. Sanningen är att den så kallade friheten från all inblandning och gränser faktiskt inte är frihet, utan snarare en attraktiv inbjudan till kaos, förstörelse och/eller beroende.
Alla människor har förmågan att fritt göra sina val när det gäller det mesta, med olika konsekvenser för dessa handlingar. Att ta bort återverkan för våra handlingar är inte frihet, det är oansvarigt.
Negativ frihet får dig att tro att frihet bara är en ökning av det möjliga antalet val vi kan göra. Om vår frihet aldrig jämförs med det goda, utan snarare med vad vi önskar, så har vi ingen frihet. Vi kanske tror att vi väljer att göra någonting eftersom det gör oss lyckliga. Så småningom blir vi dock inte längre lyckliga av de saker vi gör; men vi fortsätter ändå att göra de sakerna för att bibehålla en nivå där vi iallafall inte känner oss helt hemska. Det är dynamiken i en beroendecykel.
”Den goda människan, fast han är en slav, är fri; men den dåliga människan, fast han styr, är en slav, men inte åt en människa, utan, vad som är långt värre, åt lika många herrar som han har laster”, skrev Sankt Augustinus. (fritt översatt)
Föreställ dig en värld där man berättar för barnen när de blivit gamla nog ”Gör vad helst du vill, eftersom du är en fri människa”. Det är den renaste formen av negativ frihet, där det inte finns några definierade vägar, än mindre någon vägledning eller gränser. Det är tydligt att det inte bara är en galen och totalt ologisk filosofi, utan också rent farligt för individen.
Istället förbereder kärleksfulla föräldrar sina barn genom att stärka dem, ge dem verktyg och att lära dem koncept så att de vet vad de ska göra. Det här är positiv frihet, där individen har styrkan och handlingskraften att välja vad som ligger i linje med det goda. Föräldrar som uppfostrar sina barn på det här sättet ger dem friheten att följa det som är bäst för dem.
Vi ser inte på vägräcken längs motorvägarna som förtryck; de hjälper att föra oss längs vägen på det bästa sättet, till det bästa målet.
När vi jämför våra val och handlingar med det större goda, så är vi inte mindre fria. Istället är vi friare, eftersom positiv frihet är det som ger oss möjligheten att nå vår största potential.
När vi jämför våra val och handlingar med det större goda, så är vi inte mindre fria. Istället är vi friare, eftersom positiv frihet är det som ger oss möjligheten att nå vår största potential. Det är därför vi måste avvisa den sortens relativism som genomsyrar dagens kultur, där det berättas för oss att alla val är lika bra, så länge de är fritt gjorda och alla involverade samtycker.
Oavsett om vi gillar det eller inte, så är objektiv sanning obestridbar.
Det finns många val som vi kan göra fritt, men som leder oss till fångenskap; slavar kan få vissa begränsningar borttagna av deras herre, men det gör dem inte mindre förslavade. Vi måste söka oss den frihet som inte bara gör att vi kan överleva, utan även växa i. Att välja förtryck antingen för oss själva eller för andra är inte en handling gjord av en fri man eller kvinna.
Chris Erickson är veteran som tidigare ingick i de amerikanska specialförbanden, med stor erfarenhet från olika platser i världen. Nu arbetar han inom kommunikation. Följ honom på Twitter @EricksonPrime.
Åsikter i artikeln är författarens egna.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
