loadingHöghastighetståg blir inte verklighet i Sverige. Riksrevisionen, liksom flera andra bedömare, menar att satsningen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Foto: Shutterstock
Höghastighetståg blir inte verklighet i Sverige. Riksrevisionen, liksom flera andra bedömare, menar att satsningen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Foto: Shutterstock
Inrikes

Planeringsproblem för transportinfrastrukturen

Olle Felten

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot allvarliga brister i prioriteringen mellan viktiga infrastrukturprojekt. Det handlar bland annat om avsteg från planeringsprinciper och bristande kostnadskontroll.

Transporter är en nödvändig förutsättning för såväl tillverkning som handel och serviceverksamheter. För att transporter ska fungera krävs omfattande investeringar, dels för att skapa effektiva transportmöjligheter, dels för att upprätthålla och förbättra befintliga funktioner. För detta ändamål utarbetas en infrastrukturplan för investeringar i trafikinfrastrukturen. Det handlar om vägar, järnvägar, sjöfart och flyg.

Riksrevisionen utgick i sin granskning av den nationella planen för transportinfrastrukturen, RiR 2023:25, från frågan ”bidrar investeringarna i nationell plan för transportinfrastrukturen effektivt till att de transportpolitiska målen uppnås?” Svaret, som levereras direkt i rapporten, är: ”Nej.” Man modererar därefter svaret till ett ”nja”, genom att skriva: ”Investeringarna i nationell plan bidrar till de transportpolitiska målen, men inte på ett effektivt sätt.”

Transportinfrastrukturplanen

Nyinvesteringar och underhåll av transportinfrastrukturen kräver stora resurser. Därför upprättas en plan, för de närmaste tolv årens arbete, som revideras vart fjärde år.
Den senaste transportinfrastrukturplanen beslutades av den förra regeringen i juni 2022 för perioden 2022 till 2033. Totalt omfattar planen 881 miljarder kronor, varav 799 är statliga medel och resterande 82 kommer från externa medfinansiärer.
Större projekt i planen sväljer cirka 297 miljarder kronor, till exempel: • Ostlänken och övriga delar av den tänkta höghastighetsbanan (104 miljarder kronor)
• Signalsystemet ERTMS (15 miljarder kronor)
• Norrbotniabanan
• Malmbanan
• + ett stort antal projekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor
Planen utarbetas i en flerstegsprocess, där regeringen pekar ut riktningen för Trafikverket utifrån de transportpolitiska mål som riksdagen har lagt fast. Efter ett omfattande utredningsarbete lägger Trafikverket fram ett förslag med projekt för regeringen, som fattar beslut efter eventuella justeringar.
Källa: Riksrevisionen, Trafikverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHöghastighetståg blir inte verklighet i Sverige. Riksrevisionen, liksom flera andra bedömare, menar att satsningen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Foto: Shutterstock
Höghastighetståg blir inte verklighet i Sverige. Riksrevisionen, liksom flera andra bedömare, menar att satsningen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Foto: Shutterstock
Inrikes

Planeringsproblem för transportinfrastrukturen

Olle Felten

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot allvarliga brister i prioriteringen mellan viktiga infrastrukturprojekt. Det handlar bland annat om avsteg från planeringsprinciper och bristande kostnadskontroll.

Transporter är en nödvändig förutsättning för såväl tillverkning som handel och serviceverksamheter. För att transporter ska fungera krävs omfattande investeringar, dels för att skapa effektiva transportmöjligheter, dels för att upprätthålla och förbättra befintliga funktioner. För detta ändamål utarbetas en infrastrukturplan för investeringar i trafikinfrastrukturen. Det handlar om vägar, järnvägar, sjöfart och flyg.

Riksrevisionen utgick i sin granskning av den nationella planen för transportinfrastrukturen, RiR 2023:25, från frågan ”bidrar investeringarna i nationell plan för transportinfrastrukturen effektivt till att de transportpolitiska målen uppnås?” Svaret, som levereras direkt i rapporten, är: ”Nej.” Man modererar därefter svaret till ett ”nja”, genom att skriva: ”Investeringarna i nationell plan bidrar till de transportpolitiska målen, men inte på ett effektivt sätt.”

Transportinfrastrukturplanen

Nyinvesteringar och underhåll av transportinfrastrukturen kräver stora resurser. Därför upprättas en plan, för de närmaste tolv årens arbete, som revideras vart fjärde år.
Den senaste transportinfrastrukturplanen beslutades av den förra regeringen i juni 2022 för perioden 2022 till 2033. Totalt omfattar planen 881 miljarder kronor, varav 799 är statliga medel och resterande 82 kommer från externa medfinansiärer.
Större projekt i planen sväljer cirka 297 miljarder kronor, till exempel: • Ostlänken och övriga delar av den tänkta höghastighetsbanan (104 miljarder kronor)
• Signalsystemet ERTMS (15 miljarder kronor)
• Norrbotniabanan
• Malmbanan
• + ett stort antal projekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor
Planen utarbetas i en flerstegsprocess, där regeringen pekar ut riktningen för Trafikverket utifrån de transportpolitiska mål som riksdagen har lagt fast. Efter ett omfattande utredningsarbete lägger Trafikverket fram ett förslag med projekt för regeringen, som fattar beslut efter eventuella justeringar.
Källa: Riksrevisionen, Trafikverket

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024