Kurt Hamrin har avlidit i en ålder av 89 år. Han var den siste av de 22 som deltog i 1958 års VM-final. Han var också 1960-talets store svenske spelare i italienska Serie A.
Det är märkligt hur några sommarveckors händelser har förvridit minnesbilden av två av våra allra största fotbollsspelare. Efter insatserna i VM-turneringen på hemmaplan 1958 har Kurre Hamrin och Lennart ”Nacka” Skoglund gått till historien som ”högeryttern” och ”vänsteryttern”. Ofelbart dyker de båda upp på de platserna när det funderas kring hur alla tiders svenska landslag ska se ut. Men det är bara halva sanningen, om ens det.
Skoglund var framspelaren, ”10:an”, i Internazionales båda ligamästarårgångar 1953 och 1954, lika betydelsefull där som Diego Maradona var för Napolis båda ligavinster drygt 30 år senare, 1987 och 1990. Hamrin hade visserligen 7:an på ryggen under hela sin 15 år långa italienska karriär i Serie A. Men under hans tid förändrades fotbollen dramatiskt. Den klassiska femmannakedjan skars mot slutet av 1950-talet ner i småbitar och till slut var det bara Hamrin och en center som stod för det direkta och kontringsbetonade anfallsspelet i hans lag. De hade ofta att kämpa mot dubbel bevakning av spelare som inte direkt roades av att anfallsspelare glänste i vare sig dribblingar eller avslutningar. Men Hamrin visste att freda sig – han gav igen!
