I sin utvärdering av frihandelsavtalet med Kanada bedömer Naturvårdsverket att avtalet inte utgör hinder för vårt miljöarbete i Sverige. Det kan samtidigt ge goda effekter när det gäller miljöarbetet för båda parter.

Europaparlamentet röstade 15 februari ja till frihandelsavtalet Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA), mellan EU och Kanada. Nu pågår processen för Kanada och EU:s medlemsstater och regioner att ta beslut om avtalet.

Innan vår riksdag röstar om avtalet ska Kommerskollegium göra en granskning. Nio myndigheter och bland annat justitiekanslern har ombetts bedöma hur CETA kan påverka vår svenska lagstiftning. De lämnar nu sin syn på avtalet till Kommerskollegium som kommer att presentera sitt sammanlagda underlag för regeringskansliet 1 maj.

Naturvårdsverket har granskat avtalet med vårt miljöarbete som högsta prioritet.

– Vi har redan idag samarbeten med Kanada och vi ser att de överlag har samma typ av miljöarbete som vi driver i Sverige, så vi känner inte så stor farhåga för att det skulle innebära att våra nya miljöregler skulle ifrågasättas. Det här ligger i linje med det vi redan arbetar med, säger Johanna Farelius, ansvarig chef för Naturvårdsverkets yttrande till Kommerskollegiet.

Investeringsskydd och nedkylningseffekt

I CETA-avtalet finns ett skydd för utländska investerare, som ska garantera en lägsta nivå av behandling. Om ett företag anser att investeringsskyddsavtalet inte följs finns möjligheten att tvista mot staten. Skyddet, Investment Court System (ICS) är ett nytt system, där staterna har större inflytande vid val till domstolstribunalen än tidigare och där ett beslut också kan överklagas.

Det har förekommit att det tidigare systemet Investor-State Dispute Settlement (ISDS) har utnyttjats i andra länder, där staten fått betala stora kostnader för rättsprocesser. Därför har en del människor farhågor för att kanadensiska företag ska utnyttja investeringsskyddet och stämma svenska staten om EU och Kanada godkänner CETA-avtalet.

Förutom att sådana stämningar skulle bli kostsamma finns en oro för en nedkylningseffekt; när en stat av rädsla för kostnader för framtida tvister dröjer eller avstår från att stifta lagar eller fatta beslut. Naturvårdsverket har diskuterat hur stor risken är att CETA ger en nedkylningseffekt i Sverige.

– Vår bedömning är att vi inte ser någon hög risk för en nedkylande effekt. Med nedkylande effekt menas att det blir så krångligt att man undviker nya regleringar. Vi ser det som en låg risk i sammanhanget, men risken är svår att bedöma på förhand.

– Det är relativt osannolikt att lagarna blir svagare. I och med samarbetet med Kanada får man möjlighet att tycka till och kan behöva höra fler parter innan man inför lagstiftning som påverkar andra länder. Men vi har liknande lagstiftning redan idag, som rör konkurrenskraft.

Naturvårdsverkets rekommendationer

Men alla detaljer i avtalet är inte klara. Till exempel är det inte beslutat än hur tribunalen ska se ut. Av den anledningen rekommenderar Naturvårdsverket att avtalet utvärderas löpande.

– En del saker återstår att lösa så vi behöver få se hur det faller ut. Det handlar om hur olika styrande organ som ska finnas i avtalet ska utformas och vilken praxis som växer fram. Om det drar iväg åt något oönskat håll hoppas vi att det går att justera.

Och det går att göra förändringar, säger hon, det är inbyggt i avtalet.

Naturvårdsverket ger också ett förslag för att minska miljöpåverkan av transporter. Ökad handel kan förstås ge mer utsläpp från transporterna. Här föreslår Naturvårdsverket att EU och Sverige till exempel inför styrmedel relaterat till utsläpp från transporter för att minska de negativa effekterna på miljön.

Offentlig upphandling med miljökrav

Med CETA-avtalet kommer Sverige att stifta egna lagar, som tidigare. Avtalet är mellan Kanada och EU och vi behöver redan förhålla oss till EU:s lagstiftning och konkurrenskraftsregler. Att ingå det här avtalet med Kanada skulle inte innebära mer strikta krav än det vi har idag, säger Johanna Farelius.

– Avtalet begränsar inte våra möjligheter där. Till exempel när det gäller den miljöanpassade offentliga upphandlingen så skulle den fungera fortsatt som vanligt.

Genom avtalet ser hon flera möjliga vinster för miljön. EU har just antagit mer långtgående upphandlingsregler med miljöanpassning. En förhoppning är att Kanada kan ta efter EU.

– Vi hoppas på att EU kan bidra till att få in även Kanada på vårt spår. Att inte bara titta på lägsta pris utan också på kvalité när det gäller upphandling. Man kan ställa ganska långtgående miljökrav rätt tidigt i produktkedjan.

Kanada, i sin tur har varit ledande i arbetet med internationell standardisering inom miljöledningsområdet. Där kan vi lära oss hur man kan jobba med standarder tidigare i offentliga upphandlingar, menar Johanna.

– Vi har en del pågående samarbeten, det kan hända att man får upp ögonen för fler miljösamarbeten genom att det bildas gemensamma organ. Men det är något som återstår att se när avtalet är helt igång.