Vet du vad som finns i din garderob? En 14-årig pojke idag kan ha över 90 plagg och 5 par skor, medan en jämnårig flicka år 1946 kan ha haft 18 plagg och 2 par skor. Vi konsumerar mer kläder nu och våra klädinköp får konsekvenser för miljö och arbetare i andra länder. Utställningen Koll på kläder på Multeum i Strängnäs får människor att reflektera över sin klädkonsumtion.

I det forna textillänet Södermanland har utställningen Koll på kläder flyttat runt sedan hösten 2015. På 60-talet fanns här många textil- och klädfabriker, men nu tillverkas nästan alla kläder vi köper i Asien och bara ungefär en procent i Sverige.

Textilindustrin medför stora miljöproblem och dåliga förhållanden för arbetarna i tillverkningsländerna. Samtidigt köper svenskarna mer kläder nu.

– Vi blev varse att konsumtionen har ökat så mycket de senaste åren. I Sverige köper vi femtio procent mer kläder än vad vi gjorde för femton år sedan. Vi ville förstå varför det har blivit så och vad det får för konsekvenser, säger Anna Hedtjärn-Wester, antikvarie vid Sörmlands museum och utställningsproducent för utställningen.

Det blir dubbla budskap om man både ska tänka hållbart och konsumera.

Anna Hedtjärn-Wester, antikvarie vid Sörmlands museum

För att få veta mer om människors konsumtionsmönster fick drygt hundra personer föra dagbok över sina kläd- och skoinköp under tre månader. Deras inköpsvanor var väldigt olika; någon köpte inga kläder alls medan andra handlade mer. Dagböckerna fick dem att reflektera över sin klädkonsumtion. Böckerna är nu en del av utställningen.

Jämförelse då och nu

Några gick också igenom sina garderober och räknade antalet plagg. En 14-årig pojke hade 91 plagg och 5 par skor. Garderoben återskapades till utställningen och kan jämföras med en historisk garderob från 1946. Den visar vad en jämnårig flicka ägde: 18 plagg och 2 par skor.

Byrån hade räknat ut vad de tyckte att barn behövde, vad som skulle ingå i en basgarderob. Sedan kollade de om barnen hade det. Fanns det stövlar till alla barn?

Positiva signaler till fler klädinköp

Sedan dess har garderoberna vuxit och vi handlar mer kläder. I genomsnitt köpte svensken 13 kilo kläder och textil under 2014.

Anna tror att flera faktorer påverkar vårt ökade klädköpande. Kläderna är billigare nu, beroende på ändrade produktionsförhållanden. Nu produceras kläderna till störst del i länder där arbetarna får väldigt låga löner.

– Vi uppmuntras faktiskt att handla också. Man hör ju ofta att konsumtionen är ett sätt att skapa jobb och tillväxt, att hålla samhället snurrande.

Via reklam och andra kanaler får vi till oss att konsumera är att bidra till samhällstillväxten. Det blir fler jobb om vi köper mer, både hos oss och i produktionsländerna.

– Det blir dubbla budskap om man både ska tänka hållbart och konsumera.

Det har också blivit enklare att handla, genom nätbutikerna.

– Vi kan ju handla dygnet runt, man behöver inte vänta tills affärerna öppnar.

– Konsumtion är ju också socialt. Man umgås genom att till exempel ses i en galleria, man shoppar tillsammans. Det finns shoppingresor. Det har blivit mer än att "jag behöver ett par byxor, jag går och köper det".

Bättre kvalité på kläderna och bättre skötsel

Även om garderoben var mindre 1946 så tror Anna att det fanns ett köpsug även på den tiden. Det var roligt med kläder och en del av människors identitet.

Däremot var kläderna dyrare, men av bättre kvalitet. Man tog också hand om kläderna på ett annat sätt.

– Återbruk, det var ju någonting som alla höll på med. Oavsett om man var rik eller fattig så sydde man om och ändrade sina kläder. Det var en kapitalvara. Det var en annan kvalité och ville man se mer modern ut så fick man sy om det man hade.

En stor skillnad som Anna lyfter fram är att kläderna i garderoben på den tiden var lätta att kombinera med varandra, och då behövdes det heller inte så många plagg.

Genom dagböckerna har hon förstått att många nu längtar efter att ha mycket i garderoben som matchar och är lätt att kombinera. Där kan vi lära av hur man tänkte förr.

En förändrad klädkonsumtion

För att vi ska förändra vår klädkonsumtion tror Anna att vi behöver bli mer medvetna. Som konsumenter kan vi påverka genom våra val i butikerna. Men för att minska kemikalierna i kläderna behöver politikerna ställa krav på textilbranschen, säger hon.

– Många upplever att utställningen är tankeväckande. De börjar fundera över hur de själva gör.

Liksom Aktiv hushållning ställde frågan 1946 "Vad behövs i en basgarderob?" kan vi också fråga oss vad vi egentligen behöver.

Anna berättar att många äldre besökare minns hur man hade hemsydda kläder och lagade kläderna. För den yngre generationen gäller inte det konsumtionsmönstret. Nu kanske kvalitén på plaggen inte alltid är sådan att det lönar sig att laga dem. Men det är många unga som berättar att det är någon i familjen som kan laga kläderna.

Skolan fyller en viktig funktion tycker Anna.

– En sak som är väldigt bra är att vi har textilslöjd fortfarande. Det finns ju länder där de har tagit bort det, till exempel i Storbritannien. Det är otroligt viktiga baskunskaper som man får genom textilslöjden. Man blir medveten om hur lång tid det tar att göra en tröja, vad det kostar att köpa tyg... Man får en förståelse för kläder, konsumtion och produktion. Det behöver vi värna om att barnen har.

Att kunna sy i en knapp och att veta hur man använder en symaskin ingår också i baskunskaperna för den unga generationen, avslutar hon.

Hållbara klädtips

– Välj kläder av högre kvalitet när du handlar. Ett tips är att se hur hållbara sömmar och knappar verkar.

– Använd kläderna längre. I genomsnitt används plaggen två år, säger Anna.

– Kläderna kanske inte behöver tvättas så ofta. Ta bort fläckar och vädra istället.

– Laga och sy om kläder. Om du inte är van att sy kanske en bekant kan hjälpa dig. En skräddare tar cirka 90-140 kronor för att laga eller lägga ut ett par byxor.

– Färga solblekta eller urtvättade plagg.

– Låna eller byt bort kläder med familj och vänner.

– Köp kläder på second hand.

– Byt till dig kläder på en klädbytardag. Hittar du inget du vill ha så har du ändå rensat bort något ur din garderob och gjort en vinst på det sättet. Genom Naturskyddsföreningen anordnas klädbytardagen den 1 april 2017 runtom i Sverige. 

– Skänk bort eller sälj kläder som du inte använder längre.

– Återbruka kläder till något nytt; det kan bli till exempel en trasmatta, ett lapptäcke, en lampskärm eller dockkläder.