I februari röstar Europaparlamentet om frihandelsavtalet Ceta mellan EU och Kanada. Vår regering och alla riksdagspartier utom vänsterpartiet är för avtalet, som kan innebära en utökad handel och fler arbetstillfällen för Sverige. Motståndarna menar dock att avtalets investeringsskydd för utländska företag kan vara dåligt för skyddet av människor och miljö i Sverige.

Avtalet är påskrivet och väntar nu på ett godkännande av Europaparlamentet. Om det blir ett ja till Ceta-avtalet så träder det i kraft provisoriskt, i väntan på att enskilda stater och regioner i EU och Kanada ska godkänna avtalet. EU- och handelsminister Ann Linde hoppas att avtalet kommer att bli vägledande för andra handelsavtal framöver.

– Jag tycker det är viktigt att man ser att det här är det mest progressiva handelsavtalet som har förhandlats fram hittills. Det är en framgång för dem som vill ha in miljörättigheter, arbetsrättigheter, livsmedelsrättigheter och djurskydd i ett handelsavtal. Det har aldrig förut varit i den omfattningen som det är i Ceta-avtalet. Därför är det en ny typ av avtal som vi hoppas ska bli vägledande för andra typer av handelsavtal, säger Linde.

USA lämnar det stora frihandelsavtalet TPP

Med frihandelsavtalet försvinner eller sänks tullar mellan Kanada och EU-länderna. Men produkter som importeras från Kanada måste fortfarande uppfylla alla EU:s produktregler. Gällande EU-lagar och nationella lagar står fast, de kommer inte att ändras genom avtalet.

Förhoppningen är att avtalet ska leda till ökad handel och ett ökat utbyte av tjänster, vilket kan ge fler arbetstillfällen.

Linde tar avtalet mellan EU och Sydkorea som exempel. Efter att avtalet trädde i kraft 2011 har exporten från EU ökat med över femtio procent.

Investeringsskydd väcker oro

Alla är dock inte överens om avtalets förträfflighet. I Sverige är regeringen och alla riksdagspartier utom vänsterpartiet för avtalet. Men även bland miljöpartiets riksdagsledamöter finns motståndare.

I avtalet finns ett investeringsskydd som orsakat protester i Sverige, EU och även i Kanada. Investeringsskyddet ska stödja utländska företag, till exempel om de upplever sig diskriminerade. I skyddet finns en tvistlösningsmekanism, en överstatlig domstol, som fått mycket kritik.

Tvistlösningsmekanismen Investor-State Dispute Settlement, ISDS, har funnits länge och ingår i många avtal. Men den har orsakat problem i olika länder. Den skulle ingå även i Ceta-avtalet men fick mycket kritik eftersom den kunde utnyttjas av storföretagen.

Som svar på kritiken togs den bort och ersattes i februari 2016 med Investment Court System, ICS. Här finns nu möjlighet till överklagande, det finns en transparens och ett etiskt skydd.

– Det är Kanada och EU som utser domarna i förväg. Det är öppet och transparent hur det går till, säger Linde.

– Det etiska skyddet innebär att man är öppen, transparent, ingen korruption, att domarna inte ska ha kopplingar till företagen på något vis.

Ser risk för att Sverige stäms av utländska företag

För Håkan Svenneling, riksdagsledamot i näringsutskottet och vänsterpartiets handelspolitiska talesperson, är tvistlösningsmekanismen en av de största farhågorna med avtalet.

– Det är en av de absolut största hakarna för oss. Vi tror att riskerna ökar för att storföretagen kommer att stämma Sverige. Dels tror vi att det kommer att ske mer inom gruvindustrin – det har skett runtom i världen inom ramen för andra avtal. Vi tror också att en del amerikanska bolag kommer att använda sina dotterbolag i Kanada för att stämma Sverige på en mängd områden, säger Svenneling.

Det kan bli kostsamt för staten om ett företag inleder en rättsprocess. Vänsterpartiet lyfter gruvområdet som ett exempel där utländska företag i andra länder har utnyttjat ISDS för att stämma en stat. Förutom kostnaden för staten finns en oro för att utländska företag inte ska följa landets lagar och regler, och förstöra i miljön och inte respektera ursprungsbefolkningars rättigheter.

Vänsterpartiet menar också att om staten är rädd för att bli stämd för sina lagar och regler kan det påverka framtida lagstiftning negativt.

– Det skulle kunna minska hur mycket krav som politiker vågar ställa i Sverige på företag som etablerar sig här. Vilka miljökrav som ska gälla. Här finns risk både att bli stämd och att man blir undfallande, säger han.

Men EU- och handelsministern ser inte de riskerna med det avtal som finns nu.

– Jag menar att det är en överdriven oro, jag tror inte det finns någon risk att gruvbolagen skulle komma och förstöra miljön och kunna använda stämningsmekanismen för det. Du får inte lov att använda stämningsmekanismen för framtida vinster och du får inte lov att gå emot de miljökrav som finns i EU. Det ändras inte i och med Ceta-avtalet, säger hon.

Det finns också säkerhetsventiler i systemet, till exempel att brevlådeföretag eller skalbolag inte kan utnyttja tvistlösningsmekanismen, säger Linde i en debatt i riksdagen.

Svenneling förklarar vad skillnaden blir med ett avtal innehållande tvistlösningsmekanismen.

– Man får en till möjlighet att stämma Sverige som land. Och då behöver man inte utgå från den svenska lagstiftningen. Som det är nu får utländska investerare i Sverige gå till en svensk domstol och kräva sin rätt där. Här skapas en skiljedomstol som ligger utanför det svenska rättssystemet. Inhemska företag har inte samma möjlighet, säger Svenneling.

Får vi ovälkomna varor på hyllorna?

Med en ökad handel över Atlanten kan vi få se ett större sortiment av varor på våra hyllor. Det oroar flera organisationer som ser en risk att vi får hit bland annat GMO-livsmedel och hormonbehandlat kött.

Linde försäkrar att vi även med avtalet kommer att slippa sådant som vi redan förbjudit i EU.

– Hormonbehandlat kött är förbjudet och det är inte tillåtet för Kanada att exportera hormonbehandlat kött till EU. Det ändras inte i och med Ceta-avtalet, säger hon.

När det gäller GMO gäller samma regler vid ett framtida avtal som idag. De regler som finns i EU ändras inte, poängterar hon.

Kanada nedsmittat av GMO

Skydd av fackliga rättigheter

Det finns också en oro för skyddet av de fackliga rättigheterna. Medan de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco ställer sig bakom Ceta-avtalet så är Kommunal, Byggnads och Seko kritiska.

Linde menar att det inte finns skäl till oro och hänvisar till ett tolkningsinstrument som är juridiskt bindande och ger svar på många kritiska frågor om Ceta-avtalet.

– De fackliga rättigheterna kommer inte att inskränkas, det står specifikt utskrivet i det här tolkningsinstrumentet, inte rätten till kollektivavtal, inte rätten till sympatiåtgärder, inte rätten att kräva kollektivavtal vid offentligt upphandling, säger Linde.

Vänsterpartiet är inte emot frihandel i sig, men skulle välkomna ett avtal utan investeringsskydd. Svenneling förklarar.

– Det vore bättre om man kunde komma överens i världen och hitta bra, internationella avtal mellan så många länder som möjligt istället för att man gör många olika avtal mellan många specifika länder eller regioner. Det har varit svårt att komma överens inom ramen för WTO så det har ju lett till den utvecklingen vi ser idag.

Europaparlamentets omröstning i februari

Så hur kommer det att se ut vid omröstningen i parlamentet? Tre av parlamentets utskott har röstat för att ge sina rekommendationer. Sysselsättningsutskottet råder till avslag, medan miljöutskottet och utskottet för internationell handel vill att avtalet godtas.

Svenneling tror att det blir jämnt.

– Vi får väl se, trycket på europaparlamentariker i andra länder än Sverige är stort, säger han.

Linde planerar inte för ett nej i Europaparlamentets omröstning.

– Jag förutsätter att det blir ett ja. Nu har ju både miljöutskottet och utskottet för internationell handel röstat ja den senaste tiden.