En ny myndighet ska inrättas i Sverige med uppgiften att upprätthålla Sveriges psykologiska försvar. Ett viktigt område i dagens informationssamhälle men inte helt okontroversiellt.
Regeringskansliet har låtit meddela att den nya myndigheten – myndigheten för psykologiskt försvar – ska inleda sin verksamhet 1 januari 2022. Man menar att det försämrade säkerhetsläget kräver ett stärkt psykologiskt försvar för att värna det öppna och demokratiska samhället.
Syftet med det psykologiska försvaret är att upprätthålla individens försvarsvilja vid fientliga angrepp samt säkra hans eller hennes möjlighet att ta välgrundade beslut utifrån korrekt information. Myndighetens uppgift blir bland annat att identifiera och bemöta vilseledande information.
Dagens informationssamhälle kan tyckas naturlig för oss som gradvis anpassat oss till utvecklingen. Vi lever med ett världsomspännande informationsflöde ständigt omkring oss. Oreglerad information om vadhelst du kan tänka dig finns tillgängligt överallt med endast några få knapptryckningar på mobiltelefonen.
Informationssamhällets konsekvenser
Detta medför ett antal säkerhetspolitiska frågor. Hur påverkar information människan? Vad krävs för att övertyga en människa om en lögn? Kan detta göras samordnat i stor skala för att missleda en nation till att reducera sitt försvar, eller till och med stödja fienden?
Med det oreglerade informationsflödet blir påverkansoperationer mot folkopinionen en naturlig angreppspunkt för fientlig verksamhet. Det kan således tyckas att regeringens initiativ att inrätta denna myndighet är väl grundad och behövlig.
Detta medför dock även ett antal frågor relaterade till integritet. Finns det något intimare än människans egen psykologi, värderingar, uppfattningar och moral, som ligger till grund för dennes beslutsfattande? Om individens värderingar och åsikter ska integreras med och underställas statsmaktens strategiska försvar, framstår detta oroväckande på många sätt.
Myndigheten inleder arbetet valåret 2022 med den uttalade ambitionen att försvara demokratin
Avgörande är förstås hur man väljer att förvalta detta uppdrag. Likaså om myndigheten potentiellt kan användas i politiska syften.
Myndigheten inleder arbetet valåret 2022 med den uttalade ambitionen att försvara demokratin. Statsministern tycktes hävda i en intervju nyligen att bildandet av ett konservativt höger-block tillsammans med Sverigedemokraterna vore ett hot mot demokratin. Beror väljarnas sympati med det odemokratiska, på främmande informationspåverkan? Bör inte denna fråga då hanteras av myndigheten?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är den myndighet som idag hanterar de områden psykologiskt försvar innefattar. Den tidigare verkställande direktören Dan Eliasson (S) har i sin karriär visat att arbetet inom myndigheter mycket väl kan influeras politiskt.
Några kända exempel är att under tiden som generaldirektör på Migrationsverket sparkades en chef av anledning att han privat skrivit på en Israelvänlig blogg. Migrationsverket fälldes för detta i domstol för brott mot grundlagen.
Eliasson har även yttrat åsikten att han ”kräks” av att se Jimmie Åkesson på TV samt att han med största sannolikhet skulle avgå som rikspolischef om Åkesson blir statsminister.
Krav på neutralitet
På frågan om huruvida detta är förenligt med kraven på myndigheters neutralitet, svarade han att ”Myndighetschefer har också åsikter”. Detta är förstås sant. Dock är just detta vad som är oroande med en myndighet vars ansvar är att objektivt värdera information å folkets vägnar.
Att myndigheten då på ett trovärdigt sätt ska lyckas förhålla sig till det idag allvarligt polariserade medieklimatet framstår högst osannolikt. Är man villig att applicera samma standard vad gäller att validera avslöjande information rörande till exempel Jimmie Åkesson och Annie Lööf? Donald Trump och Joe Biden?
Det är högst tveksamt i Donald Trumps fall då många anklagelser vi läser om i svensk press förlitar sig på anonyma källor till de stora mediebolagen. Senast för någon vecka sedan var Washington Post tvungen att publicera en rättelse till en artikel som anklagade Trump för att i ett telefonsamtal pressa en utredare att ”hitta fusk” i presidentvalet. En inspelning av det faktiska samtalet bevisade dock att anklagelserna var lika falska som den anonyma källan.
Vi får hoppas att myndigheten blir tillräckligt politiskt fristående för att inse att risker med storskaliga påverkansoperationer finns även genom de etablerade internationell mediebolagen.
Om myndigheten till slut ses arbeta för att främja en offentlig kultur av individuell moral, kritiskt tänkande och ansvarstagande vore det ett positivt inslag för att hantera de nya utmaningarna med informationssamhället. En myndighet för politisk åsiktskontroll skulle däremot resultera i stor skada på förtroendet för våra offentliga institutioner. Ett lika allvarligt säkerhetspolitiskt problem i sig.
Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:
