Debatt: Småföretagarna har blivit Sveriges nya arbetarklass
Butiker av alla sorter och restauranger drivs ofta av egenföretagare som arbetar långt fler timmar än den traditionella 40-timmarsveckan, skriver debattören. Foto: Sveriges riksdag (vä), Sofia Drevemo (hö)


Krångliga regelverk och höga skatter parat med ledande politikers misstänksamhet mot egenföretagare har en negativ påverkan på Sveriges välstånd. I den framväxande konservativa alliansen finns en samsyn i att man bör förenkla för småföretagare. Det skriver SD:s riksdagsledamot med ansvar för småföretagarfrågor, Alexander Christiansson.

Under drygt ett sekel har socialdemokratin varit det maktbärande partiet i Sverige. Partiet skapade folkhemstanken och inpräntade rättviseidealet som utgjort ledstjärnan för nationen, samhället och kärnfamiljen. Mycket av det vi idag tar för givet hade inte varit möjligt utan uppoffringarna från de socialdemokratiska pionjärerna i början av 1900-talet. Men vad händer när ett parti lämnar sina grundläggande värderingar och låter sig formas av postmarxistiska vindar? När ett tidigare statsbärande parti byter ut klasskampen mot identitetspolitik och maktspel?

Samhället har förändrats sedan socialdemokraternas glansdagar. Sedan mitten av 1850-talet har Sverige gått från att vara en jordbruksekonomi till en industrination för att på senare år övergå till en allt mer tjänstedominerad ekonomi. Arbetsmarknadens strukturer har förändrats och arbetskraften flyttar till nya sektorer i takt med samhällets naturliga förändring. Det är viktigt att vi bygger vidare på de reformer som tjänat Sverige väl under denna tid. Tyvärr är dagens socialdemokrater intresserade av annat.  

Socialdemokraterna idag är ett identitetslöst maktparti som desperat försöker hålla fasaden uppe för att klamra sig fast vid den politiska makten.

Idag är 96 procent av alla företag i Sverige så kallade mikroföretag med nio eller färre anställda.

Krångliga regler som inte är anpassade för vare sig den moderna ekonomin eller nuvarande arbetsmarknad. Socialdemokratins kontroll över fackförbunden är ett bra exempel på den utvecklingen jag beskriver. Den sunda ursprungstanken att fackförbundens uppgift är att kämpa för arbetarnas rättigheter har övergått till att bli socialdemokratins förlängda propagandaarm. Att LO:s ordförande sitter i socialdemokraternas partistyrelse talar sitt tydliga språk i sammanhanget.

Småföretag – stor del av samhället

Få saker illustrerar det nya samhället mer än det sprudlande näringslivet. Småföretag, inte sällan familjeägda, utgör en stor del av samhället. Idag är 96 procent av alla företag i Sverige så kallade mikroföretag med nio eller färre anställda. I Sverige finns det idag cirka en miljon företag. Hälften av dem livnär sig på sitt företag och cirka 750 000 av dem är enmansföretag. En siffra som växer för varje år.

När du behöver en produkt eller tjänst är chansen stor att det är en egenföretagare som utför jobbet. Målare, snickare, frisörer, massörer, butiker av alla sorter, bilmekaniker och restauranger för att ta några exempel. 

Personer som arbetar långt fler timmar än den traditionella 40-timmarsveckan. 

Personer som riskerar sin egen ekonomi och kapital med förhoppningen att kunna bidra positivt till samhället och sig själva.  

För att detta ska fungera krävs ett välfungerande samhällskontrakt. Svenska folket har inget emot att betala skatt – om skatterna går till bra saker. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från svenska folket” är något de flesta svenskar ställer sig bakom, men när skattepengar istället spenderats på strunt och allsköns smörja blir inställningen annorlunda.   

I mitt jobb som ansvarig för småföretagarfrågor i SD har jag möjligheten och privilegiet att resa runt och träffa företagare som dagligen sliter för att få ihop sin vardag. Dessa hjältar bidrar till att finansiera välfärden och ser till att svenska arbetare har ett jobb att gå till. ”Näringslivet är oljan som smörjer välfärden” är ett citat som en klok kollega till mig sade och som jag håller med om. 

Växande missnöje

Dock finns det ett växande missnöje i näringslivet. För att ta ett konkret exempel har trygghetsfrågan seglat upp till att bli en av de viktigaste frågorna i olika undersökningar. För ett decennium sedan togs tryggheten för givet, men samhället har förändrats.  

Brottsligheten ökar, otryggheten ökar och byråkratin växer trots löften om förändring från ledande politiker. Höga skatter, krav på orimliga certifieringar, märklig tillsyn från myndigheterna och offentliga upphandlingar där det är nästintill omöjligt att lägga anbud.

Om jag investerar i något så förväntar jag mig en rimlig service tillbaka. Dessvärre är det på den punkten den svenska staten allt oftare misslyckas i sitt grundläggande uppdrag. Gamla, tröga institutioner och system som kostar enorma pengar att underhålla. Allt tydligare identitetspolitisk styrning av utbildningsväsendet, myndigheter, näringsliv och samhälle skapar ständigt fler frågetecken.

Precis innan pandemin besökte jag tillsammans med andra politiker Australien för att inspireras av deras socialförsäkringspolitik samt arbetsmarknadspolitik. Detta då arbetet med reformeringen av arbetsförmedlingen var i full gång. Jag insåg direkt att attityden till entreprenörskap skilde sig markant från den svenska. I Australien bygger hela systemet på att uppmuntra till eget företagande. Både genom skattelättnader och regelförändringar. 

Varför kan inte vi i Sverige underlätta för entreprenörskap på samma sätt?

Min uppfattning är att det stora problemet ligger hos ledande svenska politiker och partier som har en i grunden fientlig företagarinställning. 

Denna misstänksamhet från ledande politiker gentemot entreprenörer påverkar också myndigheter och offentligheten i stort. Var fjärde år slänger dessa politiker sig med något pliktskyldigt – småföretagen utgör en stor väljarbas – för att sedan ignorera dessa löften tills det fyra år senare är dags igen. Denna företagarfientlighet och misstänksamhet märks inte minst under pandemin. Stöden kommer inte ut till de mest drabbade företagen och istället fokuseras det på frågor om fusk och fiffel. Detta hänger som ett mörkt moln över diskussionen och hindrar företag från att få stöd i tid. Misstolka mig rätt, fusk skall beivras men stöden måste ut. Myndigheterna får granska företagen under tiden och i efterhand kontrollera dem. Konsekvenserna riskerar att bli förödande om varje krona skall kontrolleras av det byråkratiska maskineriet i förhand.

Förenkla för småföretagare

Politiken behöver gynna näringslivet för en sund samhällsekonomi.

Jag menar att politiken måste verka för ett positivt entreprenörskap där fler vågar ta steget att starta sin egen verksamhet, där det lilla företaget vågar anställa och expandera. 

Då måste politikerna titta närmare på vad som hämmar.

Jag har själv drivit företag under lång tid och jag vet hur tufft det kan vara. 

Krångliga regelverk, orimliga regleringar, höga skatter, ökad otrygghet och kompetensbrist är några av de mörka moln som breder ut sig på visionärens himmel. Detta utöver det risktagande som det innebär när man går in med egna beskattade medel för att följa sin dröm. 

I den konservativa allians som nu växer fram finns det en stor samsyn i att förenkla för småföretagare och det känns bra inför framtiden. Jag tror och hoppas att småföretagen snart betraktas som en självklar del av arbetarklassen och att vi tillsammans kan bygga Sverige starkare.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Vill du väcka debatt i en aktuell fråga? Välkommen att skriva en artikel, 5 000-7 000 tecken med blanksteg. [email protected]

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: