Migrationsverket går nu ut med att man avvaktar med att tillämpa den så kallade gymnasielagen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Beslutet kommer efter att två migrationsdomstolar har bedömt att de slopade identitetskraven i lagen inte går att tillämpa i praktiken.
– Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta beslut i vissa ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket, i pressmeddelandet.
Migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm har på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas. Till följd av detta har två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. En av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.
Migrationsverket meddelar därmed att beslut där gymnasielagen kan ligga till grund för att uppehållstillstånd inte kan fattas förrän det finns rättslig vägledning från Migrationsöverdomstolen.
– Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande, säger Inga Thoresson Hallgren.
Migrationsverket kommer dock att ta emot ansökningar som kommer in. Men man kommer inte att bevilja några uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen utan kommer enbart att fatta avslagsbeslut när det är uppenbart att grundkraven ej uppfylls.
Sedan lagen trädde i kraft den 1 juli har Migrationsverket fått in omkring 4000 ansökningar. Beslut har hittills fattats i knappt 100 ärenden. Men endast tio av ansökningarna har godkänts. Resterande var avslagsbeslut.
Den så kallade gymnasielagen har fått omfattande kritik från flera remissinstanser innan den trädde i kraft, bland annat av Lagrådet, polisen och Advokatsamfundet.
Tobias Billström, Moderaternas gruppledare i riksdagen, säger till TT att man var emot den så kallade gymnasielagen och man anser att en viss grupp inte ska särbehandlas på det här sättet.
– Ansvaret för hela det här haveriet det ligger på regeringen som forcerat fram en lagstiftning via riksdagen som uppenbart inte håller måttet. Regeringen är fortfarande svaret skyldig om hur situationen ska hanteras om Migrationsöverdomstolen kommer fram till samma slutsats som migrationsdomstolarna, säger han.
