Inrikes

Forskare: Omöjligt att bestämma en människas exakta ålder medicinskt

Epoch Times

Debatten om åldersbedömningar fortsätter. I en debattartikel i SvD ställer sig ett flertal osteologer frågan varför man fortsätter att använda metoderna för ålderbedömningar på ett ovetenskapligt sätt. De menar att det är omöjligt att bestämma en människas exakta ålder på medicinsk väg.

Författarna till artikeln hänvisar till Socialstyrelsens nyligen publicerade rapport där man har utvärderat de medicinska metoderna för åldersbedömningar som används av Rättsmedicinalverket. Där konstaterar man att ”det inte finns några metoder för att exakt bestämma någons kronologiska ålder på medicinsk väg”.

Ett annat argument de använder är att barnläkare, tandläkare, rättsmedicinare och statistiker sedan tidigare har starkt kritiserat metoderna.

En osteolog är en person som forskar på ben. De gör bland annat ålders- och könsbedömningar och tittar efter spår av sjukdomar på skelettet.

Författarna har tidigare skrivit i en debattartikel i SvD att man har påtalat problemen med att göra åldersbedömningar utifrån skelett och benmognad. Man har därför avrått att använda dessa metoder i viktiga ärenden som rör asylprocessen.

Enligt de går det bara att mäta biologisk ålder samtidigt som det inte går att mäta kronologisk ålder. De skriver också att det är den kronologiska åldern som är juridiskt viktigt i själva asylprocessen, men att det är med den medicinska åldersbedömningen som man mäter den biologiska åldern.

Enligt författarna finns det flera orsaker till att biologisk och kronologisk ålder inte alltid överensstämmer då barnets utveckling påverkas av genetik, miljö och hälsofaktorer.

”I asylprocessen blir däremot metodernas felmarginaler oacceptabla”, skriver författarna. Man menar att de åldersbedömningarna som nu görs av asylsökande sker ”på ett vetenskapligt tvivelaktigt sätt i statens tjänst”. Samtidigt gör man paralleller till det statliga Rasbiologiska institutet som inrättades 1922, där man på vetenskapligt sätt ville belägga rasteorin. Problemet, skriver de, var ”dock att hur fina mätmetoder man än utvecklade så var alla måtten helt värdelösa ur ett vidare forskningsperspektiv”.

Enligt författarna går det inte exakt att avgöra någons ålder på benen i människokroppen eftersom kroppen ”utvecklas och åldras på ett mycket mer dynamiskt sätt i samspel med en rad olika faktorer”. Därför anser man att det är omöjligt att bestämma en människas exakta ålder i år och månader på medicinsk väg och man frågar sig varför man fortsätter att använda bedömningarna ”på detta ovetenskapliga sätt”. Samtidigt undrar de om det är regeringens önskan är att frångå rättssäkerheten vad gäller metoderna för åldersbedömningar.

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket uppdraget att göra medicinska åldersbedömningar i asylärenden. Migrationsverket kan begära medicinska åldersbedömningar efter samtycke från den asylsökande personen. Rättsmedicinalverket gör även medicinska ålderbedömningar vad gäller brottmålsprocesser.

Rättsmedicinalverket säger att det i dag inte finns någon metod som kan fastställa en persons exakta ålder men det finns metoder för att uppskatta en persons ålder.

När myndigheten gör medicinska ålderbedömningar för att avgöra om en person är under eller över arton år gör man röntgenundersökning av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled.

”Metoderna i sig kan inte med 100-procentig säkerhet identifiera barn som barn och vuxna som vuxna. Det finns en felmarginal i bedömningen som gör att personer upp till några få år över 18 år i viss utsträckning identifieras som barn. På samma sätt finns en felmarginal som gör att barn med kronologisk ålder nära 18 år kan identifieras som vuxna, men denna felmarginal är mindre”, skriver Rättsmedicinalverket på sin webbsida.

När Rättsmedicinalverket 2017 gjorde undersökningar på 581 unga asylsökande visade det sig att 442 av dem sannolikt var arton år eller äldre.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkamera som metod för medicinsk åldersbedömning av artonårsgränsen. Metoden är användbar för att bedöma ålder på pojkar, visar en studie som Blekinge Tekniska Högskola och Karolinska Institutet har utfört på uppdrag av Socialstyrelsen.

– Det finns i dag ingen medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder. Men den nya studien bekräftar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för åldersbedömning, framför allt för pojkar, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Skidåkare stöter på ovanligt djur i skogen – se deras reaktioner

Slav under kommunismen

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Inrikes

Forskare: Omöjligt att bestämma en människas exakta ålder medicinskt

Epoch Times

Debatten om åldersbedömningar fortsätter. I en debattartikel i SvD ställer sig ett flertal osteologer frågan varför man fortsätter att använda metoderna för ålderbedömningar på ett ovetenskapligt sätt. De menar att det är omöjligt att bestämma en människas exakta ålder på medicinsk väg.

Författarna till artikeln hänvisar till Socialstyrelsens nyligen publicerade rapport där man har utvärderat de medicinska metoderna för åldersbedömningar som används av Rättsmedicinalverket. Där konstaterar man att ”det inte finns några metoder för att exakt bestämma någons kronologiska ålder på medicinsk väg”.

Ett annat argument de använder är att barnläkare, tandläkare, rättsmedicinare och statistiker sedan tidigare har starkt kritiserat metoderna.

En osteolog är en person som forskar på ben. De gör bland annat ålders- och könsbedömningar och tittar efter spår av sjukdomar på skelettet.

Författarna har tidigare skrivit i en debattartikel i SvD att man har påtalat problemen med att göra åldersbedömningar utifrån skelett och benmognad. Man har därför avrått att använda dessa metoder i viktiga ärenden som rör asylprocessen.

Enligt de går det bara att mäta biologisk ålder samtidigt som det inte går att mäta kronologisk ålder. De skriver också att det är den kronologiska åldern som är juridiskt viktigt i själva asylprocessen, men att det är med den medicinska åldersbedömningen som man mäter den biologiska åldern.

Enligt författarna finns det flera orsaker till att biologisk och kronologisk ålder inte alltid överensstämmer då barnets utveckling påverkas av genetik, miljö och hälsofaktorer.

”I asylprocessen blir däremot metodernas felmarginaler oacceptabla”, skriver författarna. Man menar att de åldersbedömningarna som nu görs av asylsökande sker ”på ett vetenskapligt tvivelaktigt sätt i statens tjänst”. Samtidigt gör man paralleller till det statliga Rasbiologiska institutet som inrättades 1922, där man på vetenskapligt sätt ville belägga rasteorin. Problemet, skriver de, var ”dock att hur fina mätmetoder man än utvecklade så var alla måtten helt värdelösa ur ett vidare forskningsperspektiv”.

Enligt författarna går det inte exakt att avgöra någons ålder på benen i människokroppen eftersom kroppen ”utvecklas och åldras på ett mycket mer dynamiskt sätt i samspel med en rad olika faktorer”. Därför anser man att det är omöjligt att bestämma en människas exakta ålder i år och månader på medicinsk väg och man frågar sig varför man fortsätter att använda bedömningarna ”på detta ovetenskapliga sätt”. Samtidigt undrar de om det är regeringens önskan är att frångå rättssäkerheten vad gäller metoderna för åldersbedömningar.

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket uppdraget att göra medicinska åldersbedömningar i asylärenden. Migrationsverket kan begära medicinska åldersbedömningar efter samtycke från den asylsökande personen. Rättsmedicinalverket gör även medicinska ålderbedömningar vad gäller brottmålsprocesser.

Rättsmedicinalverket säger att det i dag inte finns någon metod som kan fastställa en persons exakta ålder men det finns metoder för att uppskatta en persons ålder.

När myndigheten gör medicinska ålderbedömningar för att avgöra om en person är under eller över arton år gör man röntgenundersökning av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled.

”Metoderna i sig kan inte med 100-procentig säkerhet identifiera barn som barn och vuxna som vuxna. Det finns en felmarginal i bedömningen som gör att personer upp till några få år över 18 år i viss utsträckning identifieras som barn. På samma sätt finns en felmarginal som gör att barn med kronologisk ålder nära 18 år kan identifieras som vuxna, men denna felmarginal är mindre”, skriver Rättsmedicinalverket på sin webbsida.

När Rättsmedicinalverket 2017 gjorde undersökningar på 581 unga asylsökande visade det sig att 442 av dem sannolikt var arton år eller äldre.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkamera som metod för medicinsk åldersbedömning av artonårsgränsen. Metoden är användbar för att bedöma ålder på pojkar, visar en studie som Blekinge Tekniska Högskola och Karolinska Institutet har utfört på uppdrag av Socialstyrelsen.

– Det finns i dag ingen medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder. Men den nya studien bekräftar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för åldersbedömning, framför allt för pojkar, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Skidåkare stöter på ovanligt djur i skogen – se deras reaktioner

Slav under kommunismen

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024