Fortsatt många gymnasieelever blir av med sina studiebidrag på grund av skolk. 7,9 procent förlorade sina bidrag, vilket motsvarar drygt 25 500 elever. Årets siffra ligger därmed kvar på en rekordhög nivå.
Under de senaste tio åren har antalet indragna bidrag på grund av skolk pekat stadigt uppåt och den typiska skolkaren är en pojke som läser på en friskola. En utveckling som inte är bra, enligt gymnasie- och kunskapslyftsministern.
– Vi ska vara tuffa mot skolk och se till att pengarna som är avsedda till studier ska gå dit. Men vi ska också vara tuffa mot det som orsakar skolk, säger Anna Ekström (S) till TT.
Den största andelen skolkare finns i Stockholms län, där 11,5 procent av eleverna mist sina pengar. I Skåne har 9,1 procent av eleverna blivit av med studiebidraget på grund av skolk.
Värst i Stockholms län
"Framför allt Stockholms och Skåne län har fått en högre andel skolkare på senare år. En stor del av gymnasieeleverna finns i dessa län och när det ökar där har det en tydlig påverkan på utvecklingen för landet som helhet", säger Magnus Berndtsson, kontorschef vid CSN.
Ett län som vänt trenden är Gotland. Där var antalet skolkande elever i topp förra läsåret med 12,1 procent, en siffra som nu har halverats och är nere på 5,6 procent.
– Gotland visar att man kan vända en dyster trend. Och det är viktigt att fler skolor arbetar aktivt mot att minska skolket och att vi ger skolorna bra verktyg för att göra det, säger Ekström.
Viktigt med elevhälsa
Men hotet om indraget studiebidrag verkar inte bita eftersom skolket ökat stadigt under en längre period. Ekström hoppas att satsningen på mer pengar till elevhälsan ska bidra till en minskning.
– Vi vet att den upplevda psykiska ohälsan ökar i Sverige, och där har elevhälsan en viktig roll för att fler ska få en bra skolgång och orka ta sig till skolan. Och regeringen lägger 200 miljoner årligen på elevhälsan.
Totalt 25 458 elever på gymnasiet miste sitt studiebidrag på grund av skolk under läsåret 2016/2017. Det är 7,9 procent av Sveriges cirka 321 000 gymnasieelever. Av dem som fick ett återkrav att betala tillbaka pengarna hamnade 11 procent hos Kronofogden.
"Andelen med betalningsproblem har minskat i flera års tid. Det är glädjande och en förklaring är att CSN jobbat aktivt med att ringa upp studerande som riskerar att få sitt återkrav överfört till Kronofogden", säger Magnus Berndtsson.
(TT)