Oväntade saker kan ge de mest välbehövliga insikter om ens liv. Den här gången var det två bilder jag hade tagit som pekade ut någonting för mig. Sanningen är att det behövs en förändring i hemmet och en liten bit kom vi ändå med insikten som startskott.

Jag skulle ta en bild av en chokladkaka. Den väntade i frysen och medan jag gjorde allt annat så funderade jag på hur jag skulle komponera bilden. Jordgubben ovanpå den mörkbruna kakan var självklar. Det skulle både se gott och snyggt ut. Jag gillar turkos och hade sett ett så fint fat i en affär. Turkos skulle passa bra till den mörka kakan och den röda gubben. Jag slog till och köpte fatet.

Mycket blommor

Blommor var också självklart. Mycket blommor ville jag ha; det är ju så fint med blommor och nu när de växer i naturen i mängder så är det bäst att passa på att njuta. Jag funderade på färger på blommorna och det behövde ju vara färger som passar mot det bruna, röda och turkosa. Vita hundkäx är neutralt och skirt så det ville jag ha och så några gula smörblommor som lyser upp.

Det började bli dags att ställa i ordning för bilden och på väg hem från skolan med barnen kom jag ihåg att jag skulle plocka blommorna. Vitt och gult skulle jag plocka och jag visste precis var de växte längs hemvägen. Men på väg dit åkte jag förbi en så vacker buske med rosa blommor; kanske var det kaprifol. Jag fick åka tillbaka och stoppa näsan i busken, de kan ju dofta så gott! Och så vackert rosa de var. Det skulle nog bli fint i bilden, tänkte jag och plockade ett par blommor. Vitt och gult hittade jag också, enligt planen.

Eftersom jag skulle iväg på kvällen var jag lite stressad, men som jag såg det var det här den enda luckan jag hade för att ta min bild på de goda chokladkakorna. Jag började därför ställa i ordning på bordet och såg att det var fint ljus in genom fönstret. Jag plockade fram och ordnade och tiden gick. När väl allt var i ordning sken solen skarpt in genom fönstret, inte så där mjukt som tidigare, men jag tänkte att det nog skulle bli fint ändå. Att jag kunde hänga för en skir gardin för att dämpa solstrålarna tänkte jag inte på. Det började liksom bli lite bråttom.

Jordgubbarna och blommorna kom på plats och jag tog bilder, vred fatet lite och tog fler bilder. Så hade klockan blivit mycket och jag bestämde mig för att vara nöjd. Jag plockade ihop och åkte iväg. Jag hade inte hunnit titta på bilderna, men var mycket nyfiken på att se hur det blev. När jag kom hem igen på kvällen tittade jag på dem, men kände mig inte alls nöjd. Det var något som inte stämde.

Det var inte bara att de gröna jordgubbsfnasarna såg lite medfarna ut, det var allvarligare än så: där fanns inget lugn i bilden. Det var alldeles för mycket av allt. Faktiskt som en hel cirkus. Det var inte vad jag hade tänkt mig. Jag bestämde mig för att ta en ny bild dagen efter, fast det tar tid att ställa i ordning.

Gör om, gör rätt

Dagen efter tänkte jag på hur jag ville ha bilden. Jag insåg att bara chokladkakan och jordgubben tog sådan plats att allt annat i bilden behövde vara knappt märkbart för att det äntligen skulle kunna bli frid i bilden. Jag hittade ett vitt fat med ett tunt guldmönster. Blommor skulle det vara, men något mer än de skira hundkäxen skulle bli för mycket för bilden.

Med den bilden blev jag nöjd. Inget skarpt solljus var där heller. Chokladkakan och jordgubben syntes och det andra gav bara en stämning till bilden, utan att ta över fokus från godsakerna.

Jag öppnade den första bilden också och då såg jag vilken skillnad det var mellan bilderna. Sedan började jag skratta eftersom jag insåg att den första bilden visar hur vi har det hemma, med alldeles för mycket saker överallt. Vi försöker hitta platser till sakerna, men ändå sväller det upp i hörn efter hörn. Vi pratar ofta om att vi ska göra oss av med saker, och visst skickar vi iväg någon påse eller låda då och då, men det går väldigt långsamt för oss.

Den andra bilden visar hur vi egentligen vill ha det hemma, för vi behöver ju verkligen inte alla de där sakerna.

Vi pratar ofta om att rensa ur, särskilt när vi har kikat in hos någon annan som har det så som i den andra bilden, men någon riktig storrensning har vi inte kommit till. Men vi längtar dit och känner hur mycket lättare luften skulle bli i huset, så nu är vi beslutsamma igen. Igår började jag med golvet och alla skor i hallen. Nu står hälften av alla skor ute på bron i väntan på att transporteras vidare till förråd eller second hand. Det känns redan lättare, och ett litet steg på väg.

Min man blev också full i skratt av bilderna och konstaterade att de som har det sådär lugnt och trivsamt hemma inte är experter på att hålla ordning på 10 000 saker, utan på 10.

Sinnestillståndet

Jag tyckte att vinken jag fick genom de här två bilderna var både komisk och så tydlig. En skillnad mellan bilderna var också hur jag själv var när jag tog dem. När jag tog den första försökte jag att fokusera på att ta en bra bild, men jag var samtidigt lite stressad över att jag snart skulle iväg. När jag gjorde den andra bilden så kände jag mig mer som den bilden.

Visst visar det här också på mitt sinnestillstånd. Jag skulle hellre välja att vara lugn i sinnet än att ha en cirkus där uppe. Cirkus blir det ibland när jag har olösta saker ikring mig och när jag mållöst hänger på Facebook, så även här fick jag mig en vink. Det kan vara bra ibland att kliva ur och se den större bilden så att man följer det spår man tycker är bra för en själv. Så då var det ändå någon nytta med den där härliga cirkusbilden.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.