Mammabloggen: 12-åringen är redo för fjällen – utan föräldrar
Dalgången Syterskalet, med Norra Sytertoppen till vänster, i närheten av Hemavan, Västerbotten. Foto: Wikipedia/CC BY-SA 3.0


När 12-åringarna förbereder sig inför fjällresan drömmer sig mamma med. Men det ska också vara en balans mellan mammas goda tips och barnens egna resa fram till start på resan.

Vi står i hallen och klockan närmar sig 6.30.

– Du är ganska uppspelt, mamma, säger 12-åringen.

Ja, det kanske jag verkar, med två minuter kvar till avfärd och beslut som gäller henne och som behöver tas medan hon är borta. Jag måste ju fråga vad hon vill innan hon försvinner. Dessutom kommer jag på både det ena och det andra som är nära nog nödvändigt för en fjälltur och då vill jag ju se till att hon har det med sig. Det har hon.

Undantaget att hon hade svårt att somna kvällen innan avfärd så har hon varit väldigt lugn när hon förberett inför resan. Friluftsbyxorna hon brukar ha hittade vi inte, men det blev ingen katastrof utan hon hittade ett par andra som fungerar lika bra på fjället. Att packa och välja kan vara prövande och det var fint att se att hon kunde tänka ut alternativ som hon ville ha istället för det hon tänkt först.

Packning efter lista

På sängkanten kvällen innan berättar hon att hon är rädd att den där packningslistan de fått från skolan har ställt till det så att hon fått med sig för mycket saker. Hon säger att hon insett att hon bara har följt listan, utan att tänka. Hade hon inte haft skolans lista så skulle hon ha använt sina erfarenheter av att vara i fjällen och tänkt på vad hon faktiskt behöver för saker.

Det är en viktig insikt: att inte somna till bara för att man får en genväg. En generellt hållen genväg kan behöva prövas mot egna erfarenheter för att veta vad just jag behöver, och inte.

Vi minskade i alla fall packningen med ett par extra byxor. Extra byxor har hon ju när hon tar långkalsonger tillsammans med regnbyxor, och det räcker ju gott.

Hon har packat allt inför klassresan i stort sett själv och fått till en lätt och liten packning. Vi hittade en mycket liten burk att ha tandkräm i och så hade hon en mycket liten pennstump som hon kan använda till papperspyssel. Hon vill inte bära på mer än vad hon behöver och hade god lust att såga av tandborsten också, men det tyckte vi inte var nödvändigt. Hon var i alla fall nöjd att allt rymdes i den lilla ryggsäcken så att hon inte behövde en större.

Delar av fjällpackningen. Öronpropparna ligger i linsförpackningen. Notera den mycket lilla pennstumpen. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Lärorik resa

På barnens skola åker klass 6 varje år i början av höstterminen till fjällen. De vandrar drygt en mil upp på fjället och sover sedan i fjällstugor. Dagarna på fjället kan fyllas med biologi, hemkunskap, geologi, bild (med papper och kolstift) och förstås personlig utveckling. En av lärarna som har varit med flera år intygar att det verkligen är uppbyggande för eleverna med fjällresan. De växer av att ta sig igenom det som känns jobbigt och prövande; må det vara vandringen uppför fjället, att vara utan skärmar, att tillbringa dag och natt med klasskompisarna; alla med olika vanor, eller att vara fem dagar utan mamma och pappa.

Det ska bli spännande att få höra om dotterns upplevelser när hon kommer hem. Även om hon är fjällvan så får säkert även hon prövningar. Vi har pratat om vad som kan bli jobbigt och hon har med sig öronproppar ifall kompisarna låter för mycket på bussen eller om kvällarna. Jag sade också till henne att hon får gå och sätta sig på en sten ibland för att vara i fred och för att bara ägna sig åt fjällens skådespel.

När jag var skolbarn fick föräldrarna gärna följa med på klassresorna. Det var välkommet med fler vuxna som kunde ha koll på och finnas till för barnen. Men på den här resan fick föräldrarna lov att hålla sig hemma, om det inte fanns särskilda behov förstås, men det kunde jag ju inte skylla på.

Jag tycker mycket om att vara i fjällen och har glatts åt dotterns och klassens äventyr. Tänk vad man kan lära sig av en sådan resa. Sedan i början av sommaren har vi förberett. Vi har funderat på vad hon ska ha med sig; som vilken ryggsäck som blir bäst och vad hon ska ha på fötterna. De får också ha med sig något gott till vandringen. Dottern och hennes kompis träffades några dagar i slutet av sommarlovet för att göra fjällgodis: torkad frukt. De tänkte ut vad de ville ha med sig och så fick de lite tips på hur de skulle skära bitarna och lägga i torkapparaten. Det blev bland annat äppelringar, jordgubbar och bananskivor, och det blev högsta smakpoäng.

Norra Sytertoppen sedd från närliggande Dåhlkoetjåhke. Foto: Wikipedia/ CC BY-SA 3.0

Mäktiga fjäll

Stället de ska vara på är mäktigt och fantastiskt vackert. Jag minns när jag varit där och nästan tappat andan när jag gått den där extra biten efter stugorna så att jag sett rakt in i fjälldalen. Den är fem kilometer lång och man känner sig liten, och fri, mellan de där stadiga, höga fjällen. Något sådant har hon inte upplevt förut. En bild kan inte ge samma känsla som att vara där på riktigt så jag försökte beskriva det för henne:

– Och när du ser in i skalet [dalen] så kommer du nästan svimma, så stort och vackert är det!

Ja, hon får förstås sin alldeles egna upplevelse av fjällområdet, och i sällskap med sina kompisar. Och den här fjällsugna mamman får istället sitta hemma och fila på en kommande höstutflykt på närmare håll tillsammans med barnen – om vädret står oss bi.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.