Stanna upp i naturen och använd sinnena så är det lätt att upptäcka både vackra och förunderliga ting. Vi hittar det på stranden, i skogen, i gräset, i det allra minsta: det där som påminner om hur välgjorda naturens skapelser kan vara – till färg, form, ljud eller doft. Och man behöver inte vara barn för att gå på upptäcktsfärd.
– Och när man blåser i dem så kommer det ett piratskepp! Det ska jag göra, säger 8-åringen förtjust.
Vi är på väg till en ö där det ska finnas mycket snäckor. Det är jättespännande.
Vi har sällan tillfälle att ägna oss åt att plocka snäckor, kanske händer det en gång om året. Den här gången blev det en särskild upplevelse med snäckor som var större än vi tidigare sett och fler sorter än vi varit med om. Och då håller vi oss fortfarande i Norden.
Snäckor och stenar kan vara vackra och att leta snäckor kan vara som att leta skatter. Barnen letar och samlar och jag letar också. Mest tar jag bilder. Jag samlar både på vackra och för mig ovanliga snäckor, och på bilder som kan visa hur vackert det kan vara.
Det kom inget piratskepp, men på hemvägen lyssnar jag i en stor snäcka och det brusar verkligen i den. Det finns säkert en förklaring till snäckornas ljud, men för mig lockar ljudet mig till en annan värld och väcker fantasin till liv.
Blommornas värld
Blommor, även de mest oanseliga och små, kan vara både fascinerande och vackra. Sätter man sig på knä i naturen och betraktar den mindre världen på marken kan man upptäcka mycket. Tänk att vara så liten att man kan promenera i höjd med harsyrebladen i mikroskogen av harsyreblad …
Jag tittar ner i en vitklöverblomma. Den är förstås vit, men i det inre är den svagt rosa, och tillsammans med de gröna tonerna passar det väldigt fint ihop. De hör alla till mina favoritfärger och jag konstaterar högt att det är fascinerande att det är så fint komponerat i en liten blomma.
Då får jag lära mig något; min kompis säger att hur man än sätter ihop en blombukett i naturen så kan inte färgerna skära sig. Jag ser mig om bland blommorna omkring oss och försöker också tänka på andra blomfärger. Jo, det kan nog stämma.
Det är litet nöje jag har att titta in i små blommor för att riktigt se hur fint de är gjorda, till former och färger. Det är skönhet i det lilla.
Upptäcktsfärd i det lilla
Blommor är ju fina, men tittar man närmare på mossa, så kan även den vara fascinerande och fin. Någon kan vara uppbyggd som ett litet träd, någon kan vara skimrande blank och någon ser ut som om den vore flätad. Det är lätt att bara gå förbi det gröna täcket på stenen eller invid stigen, men också i den här mikrovärlden kan man hitta det vackra och förunderliga.
Jag tycker inte att man måste ha barn med sig för att vara berättigad att dyka ner i de mindre världarna. Är man själv i naturen och någon går förbi när man knäböjer vid en sten för att titta på harsyrans vackra blommor eller björnmossans stjärnmönster bredvid stigen, så kanske man dessutom kan inspirera andra att upptäcka något nytt.
Och visst är det lätt att med dessa små underverk bli påmind om de kända inledande raderna ur "I denna ljuva sommartid", psalm 534:
"I denna ljuva sommartid,
gå ut, min själ, och gläd dig vid
den store Gudens gåvor"
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.
Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!