Nästan alla tycker att smärta är någonting dåligt, men utan smärta skulle våra liv faktiskt vara ganska utsatta. Utan smärta skulle vi kanske inte söka medicinsk vård i god tid. Och om man slår i huvudet eller en tå så förstår man att man behöver vara mer medveten om sin omgivning.

De övriga sinnena har också negativa sidor – stinkande lukt, rutten smak, gnisslande ljud eller en fruktansvärd syn – och precis som de så levererar smärta ett budskap om att någonting är fel och behöver förändras.

Däremot, om vi lider och budskapet inte är tydligt, är det lätt att tolka smärta som någonting grymt, onödigt och orättvist.

Vår kultur är generellt sett inte intresserad av att tolka meddelanden i form av smärta. Vår inställning kan man tydligt se i reklam för smärtstillande medel – att det är någonting vi inte ska behöva dras med.

Men att stilla smärtan utan att ha tolkat meddelandet kan leda till oönskade konsekvenser, till exempel läkemedelsberoende. Idag noterar man en kraftig ökning av dödsfall på grund av narkotikaklassad smärtstillande medicin.

Plötsligt kan det vända

Det finns säkrare metoder som kan hjälpa mot smärta, men ibland går det inte att få omedelbar lindring. Och efter lång tid av konstanta plågor är man ofta beredd att prova vad som helst som kan erbjuda en gnutta hopp.

Det här är något som Steven Ozanich känner igen. Vid 14 års ålder låste sig hans rygg, och de kommande 30 åren gjorde han allt för att försöka stoppa smärtan som följde.

– Jag var desperat. Jag provade akupunktur, tusentals kiropraktiska manipulationer, sjukgymnastik och att hänga upp och ner som en fladdermus för att sträcka ut, säger han.

Till slut gav Ozanich upp och accepterade kirurgi – steloperation med titanplattor. Men ett par veckor innan planerad operation träffade han på John E. Sarno, professor i rehabiliteringsmedicin vid New York University School of Medicine.

Ozanich kunde avbryta sitt planerade ingrepp, och 17 år senare är han fortfarande smärtfri.

Kronisk spänning ger smärta

Enligt Sarno är smärtan inte rotad i det fysiska, utan i det mentala och känslomässiga. Han kallar processen för Tension Myoneural Syndrome, TMS. Tanken är att våra mörka, outtalade känslor orsakar kronisk spänning som i sin tur resulterar i fysisk smärta.

År 2012 kallade Forbes magazine Sarno för USA:s bästa läkare tack vare hans insikter.

För dem som är villiga att konfrontera de emotionella demonerna som lurar bakom smärtan, kommer processen resultera i en aha-upplevelse.

Sarno stötte på tanken för första gången på 1970-talet när han undersökte en kvinna som var sängliggande på grund av svår smärta. Under psykoanalys blev kvinnan påmind om svåra övergrepp på henne som barn, och återkomsten av minnena bröt ner henne fullständigt, med en känsla av att hon skulle dö. Men efter några minuter med snyftande och skakningar försvann plötsligt smärtan som hon burit på i åratal.

Iakttagelser såsom den här övertygade Sarno att se kronisk smärta som en typ av skyddsmekanism – en distraktion från känslor som man inte är redo att möta.

För dem som är villiga att konfrontera de emotionella demonerna som lurar bakom smärtan, kommer processen resultera i en aha-upplevelse.

Ställa om sitt tänkande

Professor Sarno är nu 93 år och pensionerad, men andra har fortsatt på samma bana. En av dem är just Ozanich, som har skrivit tre böcker om sina erfarenheter av att hjälpa människor att lösa sina TMS.

Ozanich är ingen läkare, men Sarnos behandling kräver inte någon medicinsk examen. Det handlar om en process för patienten av att acceptera en tanke eller ett nytt sätt att se på smärta.

– Källan till smärtan är oönskade känslor, säger Ozanich.

Oavsett om det handlar om fotsmärtor, karpaltunnelsyndrom, eller en värkande rygg, så frågar Ozanich samma sak: ”Vad är det som sker i ditt liv?”

Inte utan motstånd

Den moderna medicinen fokuserar nästan uteslutande på det fysiska, medan forntida läkare såg att känslor spelar en betydande roll inom hälsa och helande. Ett exempel är inom traditionell kinesisk medicin, där man menar att negativa känslor kan skada organen. Rädsla skadar njurar, ilska levern, och sorg lungorna.

Det händer ofta nu för tiden att personer som lider av kronisk smärta känner sig kränkta när någon antyder att orsaken till deras besvär är känslomässig. Och Ozanich förstår dem.

– När jag började läsa doktor Sarnos bok gjorde den mig så arg så jag kastade den i väggen, säger han.

– Nu när jag ser tillbaka vet jag att jag blev arg eftersom det var sant.

Det kan vara särskilt frustrerande för patienter som redan har fått en bekräftelse, en läkares diagnos till exempel, som pekar på ett tydligt fysiskt problem.

– Men du ska alltid gå och få det undersökt först. Vi vill vara säkra på att det inte är någon elakartad process som hotar ditt liv, säger Ozanich.

Kemiska processer

Bara för att det finns fysiska problem på samma ställe som smärtan så betyder det inte att det är det fysiska som är orsaken till obehaget. Det kan låta märkligt men det är sant, enligt doktor David Hanscom som är en känd ryggradskirurg på Swedish Medical Center i Seattle.

– Det är bara inte logiskt att ett visst benutskott ska kunna orsaka så mycket smärta, säger Hanscom.

– Benutskottet har förmodligen funnits där i åratal, men så helt plötsligt börjar smärtan. Varför?

Hanscom har inte gjort några studier tillsammans med Sarno, men genom sina egna kliniska erfarenheter och observationer av medicinsk litteratur har han kommit fram till liknande slutsatser.

I sin bok ”Back In Control: A Surgeon’s Roadmap Out of Chronic Pain”, hävdar Hanscom att kronisk oro och ilska är roten till nästan alla kroniska smärtfall.

Problemet löses när oron minskar. De kemiska kroppsprocesserna minskar, du slappnar av, och smärtan minskar.

– David Hanscom, ryggradskirurg

Hanscom förklarar att det har med kroppens kemi att göra. Med långvarig ilska eller oro utsöndrar kroppen adrenalin, som har visat sig göra nerver känsligare. Så benutskott, inflammationer i senor, diskbråck eller annan fysisk avvikelse som tidigare inte störde, blir plötsligt irriterande obehagliga.

– Problemet löses när oron minskar. De kemiska kroppsprocesserna minskar, du slappnar av, och smärtan minskar. Det handlar inte om att bara hantera smärta. Vissa människor blir faktiskt smärtfria, säger Hanscom.

Tog tag i ilskan

Men, precis som Ozanich, säger Hanscom att det största hindret för ett icke-kirurgiskt alternativ är patienterna själva.

– De säger: ”Det här är galet, jag vill ha operation.”

Men de flesta av patienterna som är villiga att ägna tid och energi på att gräva fram de känslor som gömmer sig bakom smärtan, kommer att avbryta planerna på operation. Även de med stora strukturella problem, säger Hanscom.

Hanscom har observerat detta inte bara hos sina patienter. Han hade själv en lång och plågsam dust med kronisk smärta som inte försvann förrän han tittade inåt.

– När jag tog tag i min egen ilska – som jag inte var medveten om att jag hade – så började mina symptom att försvinna efter cirka sex veckor, säger han.

Redo att bli frisk?

Hanscom och Ozanich har sina egna metoder för att hjälpa människor att möta sina smärtsamma känslor, men båda säger att det första steget är att förstå den verkliga orsaken.

– Det handlar verkligen om ifall personen är redo att läka. De som inte är det, kommer att skrika och gå ut ur rummet, säger Ozanich.

Enligt Hippokrates är det ”viktigare att veta vilken typ av person det är som har en sjukdom än att veta vilken typ av sjukdom en person har”, men den moderna medicinen verkar ha glömt denna tanke.

Hanscom menar att det är strikta tidsbegränsningar satta av industrin som gör att det nästan är omöjligt att få en djupare förståelse för en enskild patient.

– Inom modern medicin har patienter i dag näst intill blivit som försöksdjur – vi ger dem bara slumpmässiga behandlingar utan någon riktig tanke bakom, säger han.

Du går in, tar några prover eller injektioner, och går ut. Men det är ju inte precis läkekonst.

- David Hanscom

– Du går in, tar några prover eller injektioner, och går ut. Men det är ju inte precis läkekonst.

Hanscom tror att om patienter och läkare kunde inse att smärtan tjänar som en skyddsmekanism för det emotionella, så skulle det kunna förändra världen.

– En hel del samhällsproblem just nu är orsakade av ångest och är understödda av ilska. Jag tror att det skulle få stora konsekvenser för samhället om man lyckades sätta denna diagnos korrekt, säger han.