När vi tänker på kraftfulla och mäktiga människor i historien kommer ofta negativa exempel upp, såsom Hitler, Mussolini eller Stalin. Tanken om att makt och kraft är dåligt kan kort sammanfattas i ordspråket: ”Makten korrumperar. Absolut makt korrumperar absolut”.
Men makt eller kraftfullhet har också en positiv sida, speciellt när den används i mänsklighetens tjänst. Tänk på Martin Luther King Jr eller Mahatma Gandhi. Trots att båda dessa män omfamnade sin personliga kraft, använde de den för att gynna mänskligheten. Och de gjorde det med stor kärlek.
Så vi behöver egentligen inte hämma vår kraft. Målet är inte att röra sig bort från kraftmotivet utan att i stället omfamna den kraft vi bär inom oss, och i de positioner vi har, och använda den för en mer omsorgsfull och medkännande värld.
– Alexandra Freund, forskare och psykolog
Så hur kan vi få fram vår kraftfullhet samtidigt som vi förblir omtänksamma och medkännande? Det är ämnet i den nyutgivna boken Power and Care, ett sammandrag av samtal mellan flera framstående forskare och Tibets andlige ledare, Dalai Lama. Boken handlar om möjligheten att förena medkänsla och kraftfullhet i det dagliga livet, och att använda kraften med visdom för att lösa världsliga problem.
Dessa samtal ägde ursprungligen rum i Dalai Lamas bostad i Dharamsala i Indien, där forskare regelbundet samlats sedan 1987 för att diskutera insikter från sin forskning och att hitta en gemensam grund med buddhismen. Boken är en redigerad version av dialoger mellan deltagarna, och de medverkande, bland andra primatologerna Sarah Blaffer Hrdy och Frans de Waal, och neuroforskaren Tania Singer, hjälper oss att förstå forskningen kring kraft och makt och hur man kan använda den för ett bättre liv och en bättre värld.
Balansen är viktig
I boken förklarar forskaren och psykologen Alexandra Freund, kraftfullhetens dubbelnatur. Å ena sidan kan det att vara kraftfull och mäktig försämra vår förmåga att förstå andras perspektiv och minska vår medkännande omtanke. Det kan leda till att vi objektifierar andra och endast ser dem som en möjlighet till att gynna oss själva.
Å andra sidan kan kraftfullhet få oss att känna oss mindre stressade i sociala sammanhang och tåligare när vi blir avvisade. Det kan också göra oss mer samstämda med andra – om vi utgår från en vänlig och hjälpsam inställning – och få oss att känna oss mer äkta, dra till oss vänner och, naturligtvis, ge oss mer inflytande.
– Så vi behöver egentligen inte hämma vår kraft. Målet är inte att röra sig bort från kraftmotivet utan att i stället omfamna den kraft vi bär inom oss, och i de positioner vi har, och använda den för en mer omsorgsfull och medkännande värld, säger hon.
Det är dock viktigt att balansera kraftfullhet och omsorg, eftersom även omsorg kan bli extrem, menar Richard Schwarz, psykiater vid Harvard University. Människor kan bli överväldigade av att ha för stor omtanke, eller till och med bli till ett offer om de inte kan stå upp för sig själva. Han hänvisar till en studie som utfördes på patienter med reumatoid artrit, varav många var irländska katolska kvinnor som uppfostrats till att vara osjälviska. När de väl lärde sig att även ta hand om sig själva på ett bra sätt fick de balans i sina liv och deras värk minskade.
Enligt buddhistiska tankar, är sinnesnärvaro och perspektivtagande förutsättningar för att utveckla mer medkänsla, eftersom det hjälper oss att bättre upprätthålla ett fridfullt sinne, vara mindre fästa vid resultat, och ha en större förståelse för alla människors värde.
– Dalai Lama, Tibets andlige ledare
När vi balanserar kraft och makt med omtanke behöver vi inte välja mellan att hjälpa andra och att hjälpa oss själva, säger ekonomen Dennis Snower. Då är vi mer benägna att vara osjälviska och att inte göra saker för andra enbart när det gynnar oss själva. Han menar att behovet av att vara omtänksam är kraftfullare än andra saker som påverkar våra beslut när det gäller att hjälpa eller samarbeta med andra, såsom uppfostran eller rationella överväganden.
Hur kan vi öka vår omtanke och medkänsla?
Snower menar att vi kan stärka vår drift att bry oss om andra genom att engagera oss i saker som löser problem som exempelvis världssvälten, eller genom att tillbringa tid med människor som befinner sig i svåra situationer, förstå deras perspektiv, och stärka vår känsla av medmänsklighet.
– Omtänksamhet gör att vi kan gynnas av att hjälpa andra, även om de befinner sig bortom våra nationella, kulturella och religiösa gränser, säger han.
Forskningen inom neurovetenskap från Singer och hennes team vid Max Planck Institutet i Tyskland belyser också hur vi kan stärka våra medkännande instinkter. De har utfört studier som jämför effekterna av olika mindfullness-övningar som fokuserar på sinnesnärvaro och uppmärksamhet, medkänsla och omsorg, samt perspektivtagande.
Deras upptäckter visar att övningar som specifikt riktar sig till att öka medkänslan, såsom meditation på kärlek och vänlighet, och gruppmeditationer allra mest ökar den osjälviska omtanken om andra. Efter att ha utfört dessa övningar kände deltagarna inte bara mer medkänsla till följd av att se andras lidande, utan uppvisade även faktiska förändringar i hjärnan kopplade till ökad empati och medkänsla.
– Det här osjälviska beteendet kom fram starkast när man hade en förmåga att öppna hjärtat, säger Singer.
Men hon nämner också att människor har svårare att komma i kontakt med sin medkänsla än att lära sig sinnesnärvaro, vilket nästan alla i hennes studie kunde. Det kanske är förvånande – men inte för Dalai Lama. Han säger:
– Enligt buddhistiska tankar, är sinnesnärvaro och perspektivtagande förutsättningar för att utveckla mer medkänsla, eftersom det hjälper oss att bättre upprätthålla ett fridfullt sinne, vara mindre fästa vid resultat, och ha en större förståelse för alla människors värde.
För dem som är intresserade av hur buddhistiska principer och vetenskapen om medkänsla går in i varandra – eller hur en andlig ledare kan bidra till vetenskapligt tänkande – är boken Power and Care säkerligen intressant att läsa. Den ger en inblick i hur vi kan finna en väg som balanserar kraftfullhet och omtanke, för mänsklighetens skull.
– Tiden är inne för att inte ha en känsla av tävlan, utan istället harmonisera, arbeta tillsammans, och dela med varandra – att ha medkänsla. Det är vad vi behöver för vår egen överlevnad, säger Dalai Lama.
Jill Suttie har en doktorsexamen i psykologi. Artikeln publicerades ursprungligen på webbtidningen Greater Good på Greater Good Science Center vid University of California-Berkley.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi ger våra läsare ett bredare perspektiv av vad som verkligen pågår i vår värld.
Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!
