loading











Foto: Nevermore/Pixabay (vä), Ella Kalogritsa (hö)
Foto: Nevermore/Pixabay (vä), Ella Kalogritsa (hö)
Hälsa

Kinesisk läkekonst: Så kan vi stärka kropp och sinne med 5000-årig kunskap – del 5

Eva Sagerfors

Med råd från den traditionella kinesiska läkekonsten kan vi hjälpa kroppen genom att stärka immunförsvaret och flytta vårt fokus från hälsorisker till att lära känna vår kropp och vad den behöver. Även känslor påverkar hälsan eftersom kroppen fungerar som en helhet. Lei Wang ger här tips på hur vi kan ge oss själva den bästa individuella behandlingen, utan biverkningar.

Att bygga upp en stark motståndskraft hos kroppen är en process som kan hjälpa oss att bättre klara både fysiska och psykiska påfrestningar. Det hjälper oss också att må bra i det långa loppet. Rädsla och oro för olika hälsorisker påverkar vår hälsa. När vi tar ansvar för vår hälsa och gör vad vi kan för att få kroppen i bättre balans ger vi samtidigt mindre utrymme för oro.

Lei Wang är utbildad kinesisk läkare och har varit yrkesverksam i 36 år, varav de senaste 29 åren i Sverige. Med hjälp av visdom från den 5 000 år gamla kinesiska läkekonsten ger hon här råd till alla som på enkla sätt vill hjälpa kroppen att stärka den egna läkningsförmågan.

Mat för balans

Lei berättar att justeringar i kosten kan hjälpa kroppen att komma i balans och stärka immunförsvaret. Människor är alla olika och att känna sig själv är en bra hjälp. Vissa människor har mer yin, medan andra har mer yang. Man strävar efter att yin och yang ska vara i balans, säger Lei.

Hon berättar att hos många människor i Sverige är yang svagt. Det här märker man till exempel på att man ofta känner sig svag, trött och lätt blir kall om händerna. Man kan också ha dålig cirkulation under den kalla delen av året.

Det här kan vara medfött, resultatet efter en sjukdom eller en biverkning av att använda medicin. Då behöver yang byggas upp och stärkas, och det kan man göra med hjälp av kosten. Om yang är svagt behövs mer värme.

Olika livsmedel har olika karaktär och kan därför värma och snabba upp organens processer, eller kyla och hjälpa kroppen att sakta av.

Lei säger att man kan känna efter om man ofta är varm eller ofta kall. Olika livsmedel har olika karaktär och kan därför värma och snabba upp organens processer, eller kyla och hjälpa kroppen att sakta av.

Är man till exempel trött och kall på morgnarna så ska man undvika kall mat. Varm gröt är bra, säger Lei. Kanel, kummin, peppar, ingefära och ingefärste är stimulerande och ger också värme.

– Man ska känna att man får energi efter maten, inte att man blir trött.

Om man har övergångsbesvär med svettningar och ofta känner sig het i kroppen, så kan man behöva mer mat med sur smak, för att stärka yin, säger Lei. Då är gojibär och syrliga bär som lingon, vinbär och havtorn bra.

Vi behöver också anpassa oss efter årstiderna. På sommaren och på vintern behöver vi olika mat, säger Lei. När det är kallt behöver vi få värme och det är bra att undvika rå mat; när det är varmt behöver vi kunna dämpa hettan i kroppen.

– Det är att följa det naturliga, och då kan vi få balans.

Olika smaker – olika karaktär

Smakerna ger en ledning till livsmedlens olika karaktär. Här berättar Lei kort om de olika smakerna.

Vi kanske inte gillar bitter smak, men det bittra är bra mot feber och infektioner. Bittert stimulerar också matsmältningen och hjälper kroppen att rensa. Men blir det för mycket så kan det ha motsatt verkan, lagom är bäst. Här är groddar, till exempel alfalfa- och mungbönsgroddar bra. Maskros är också bittert och te på maskrosblad är bra när man har ont i halsen.

Surt brukar inte heller vara en favoritsmak, men det syrliga behövs för att samla vätska. Det sura är bra mot torrhosta och när man är torr i munnen.

Stark smak, som hos ingefära, hjälper till att sätta igång cirkulationen och ger värme i kroppen.

Sött ger näring och energi, men alla smaker behöver vara i balans. Om en smak tar över så kan det orsaka blockering.

– Svenskarna äter för mycket sött. Allting måste vara lagom. Om en smak tar över så orkar kroppen inte.

Resultatet av för mycket sött är slembildning, kroppen blir sur och det blir lätt för bakterier att växa i kroppen, förklarar Lei.

– Man ska tänka på hur man mår och vad kroppen behöver. Det är bra att ha kunskaper så att man vet vad som är bäst för en själv.

Om man äter en massa godis så kan man må dåligt efteråt. Lei tycker att man också behöver kunna ha lite kontroll, så att man inte stoppar vad som helst i munnen. Undvik helst skräpmat och laga oftare maten från grunden, säger hon.

Kinesisk medicin: Så påverkar de fem smakerna våra kroppar

Mat vid olika tillstånd

Har man blivit förkyld eller har feber så är det bra att äta mat som är mer lättsmält, gärna flytande. Koka maten länge. Man bör undvika friterad och tung mat. Det är också bra att dricka mycket. Lei säger att när man får feber kan man ta ingefära, vilket hjälper kroppen att svettas. Det är bra som en första hjälpen, säger hon. Har man ont i halsen är det bra med kamomillte.

Har man lite feber och hosta med slem så är det viktigt att hålla tarmen igång, säger hon. När matsmältningen inte är bra kan vi få mer slem. Det här är också kopplat till lungorna.

Behöver man förbättra tarmfunktionen är det bra att äta mer fibrer och minska på det söta. Vitt bröd ska man undvika. Fikon och linser är bra. Det är också bra att röra på sig, säger Lei. Groddar är bra för matsmältningen och det är också viktigt att dricka tillräckligt. Vatten är bra, säger hon.

Mandlar, cashewnötter och valnötter gör gott vid hosta och slem. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Vid hosta med slem och andningssvårigheter tipsar hon om två olika drycker.

1. Mandel är bra mot hosta och slem. Gör en mandeldryck genom att mixa mandel och vatten, gärna också cashewnötter, valnötter och sesamfrön. Lägg i lite honung och mixa.

2. Gör en dryck med sött, surt och starkt. Pressa citron i ljummet vatten och rör sedan ner honung eller lönnsirap. Man kan också ha i cayennepeppar. Mängden beror på hur mycket man klarar av. Det här hjälper att öppna upp, säger hon.

Mjölk bör man undvika eftersom det är slembildande, likaså sötsaker. Istället kan man äta nötter och torkad frukt om man blir sugen.

– Dadlar är mitt godis och de innehåller mycket näring.

Hon säger också att honung är bättre än sötsaker och har många bra egenskaper för hälsan.

Stress gör att vi kommer i obalans och kan göra att vi blir sugna på sött. Är man i balans så blir man inte sugen, säger Lei.

– Alla smaker har sina funktioner och man behöver balansera dem.

För att förebygga och stärka immunförsvaret tipsar Lei om att dricka ingefära direkt på morgonen och att undvika glass, vilket försämrar cirkulationen i kroppen. Drick varmt vatten, säger hon.

Matsmältning

Det finns också en akupunkturpunkt vi kan trycka på för att hjälpa matsmältningen och stärka energin. Den sitter strax under knät och stärker även immunsystemet.

– Den här punkten är så viktig för att stärka det inre i kroppen.

För att hitta punkten, ST36, sätt handen precis nedanför knäskålen. Fyra fingrar ner, på bredden, går man sedan utåt, precis bredvid skenbenet. Där är punkten. Man kan trycka och massera med ett finger 5 minuter några gånger om dagen. Man kan också banka lite med handen på området. Gör det ont när man trycker på punkten så kan det betyda att matsmältningen inte är bra.

Akupunkten ST36 (stomach 36) hjälper matsmältningen och stärker energin. Den finns precis bredvid utsidan av skenbenet, fyra fingrar under knäskålen. Foto: Lei Wang

Lei berättar att man inom den kinesiska medicinen säger att ”När man har eld, så ta bort träet”. Det handlar om att inte bara fokusera på symptom, utan på orsaker. Den kinesiska medicinen fokuserar på att ta bort orsaker. Det är därför viktigt att tömma tarmen regelbundet om man har till exempel feber eller infektion, för att få bort bakterier och smuts som sitter fast i tarmen och som kan påverka hela kroppen. Detsamma gäller vid hudproblem, fetma och huvudvärk.

Nässlor både rensar och ger näring

Det är bra att kunna äta färska groddar för matsmältningen, men Lei tipsar också om de näringsrika nässlorna. Hon säger att det är den bästa rengöringen för kroppen.

– Nässlor är jättebra, det är vår bästa grönska. I Sverige behöver vi mycket grönt; vi har för lite grönt. Där känner jag att nässlor hjälper mig mycket.

Det bästa är färska nässlor. Pulver går inte upp mot den färska växten, säger Lei. Förutom att de hjälper matsmältningen, så ger de mycket energi och mineraler. De ger oss järn, vilket stärker blodet. De innehåller också B-, C- och K-vitamin, kalk, zink, kalium och magnesium.

Nässlor är speciella på det viset att de både är näringsrika och hjälper till att rensa kroppen, förklarar Lei. De är bra mot infektioner; olika former av värk, även muskel- och ledvärk; för att öka cirkulationen; mot förstoppning; vid allergier, även pollen; hudproblem som akne; urinvägsinfektion och för att öka ämnesomsättningen.

De är också bra mot infektioner i lungorna och som förebyggande mot förkylning. Även mot håravfall, mensvärk, och mot trötthet.

Lei använder nässlorna på många sätt: hon steker dem, gör te och soppa. Hon gör också en dryck där hon snabbt doppar dem i kokande vatten, sedan mixar och dricker.

Soppa med nässlor (vä) och nässelpaj med surkål, groddar och råriven rödbeta (hö). Foto: Ella Kalogritsa

Hon tipsar om att plocka toppen på nässlorna. Då växer nya toppar ut och man kan plocka fina toppar hela växtsäsongen. Nässlorna kan man förvälla och frysa in så att man kan äta av dem hela året.

– Varje gång jag äter nässlor känner jag mig så stark och glad.

Det är inte roligt att bränna sig på nässlorna, men skulle man bränna sig så är det faktiskt bra för cirkulationen, säger Lei. Och för den som plockar nässlor ofta utan skydd kan de sluta brännas med tiden. Hon tipsar även om ramslök och kirskål som också har en rensande verkan. Spenat är också bra, säger hon, men nässlorna har mycket större effekt.

Kirskålen är smakrik. Plocka den när den är liten. Foto: Lei Wang

Matvanor

Kroppen mår bra av regelbundna mattider. För de som har sämre matsmältning och för de som är äldre är det bra att inte äta för mycket, utan hellre försöka att äta sig till 80 procent mätt. Äter vi för mycket så blir det en belastning för kroppen, förklarar Lei.

Undvik att äta mycket sent på kvällen, eftersom magen inte mår bra av det och det kan försämra sömnen.

Lei tycker också att vi ska ha en bra måltidsmiljö, utan tv och skärmar vid bordet. Då blir smaken också bättre.

– Man ska ta den tiden tillsammans med familjen, ta det lugnt och njuta av maten.

När vi äter långsamt och i lugn och ro så kan kroppen bättre ta hand om maten, och matsmältningen fungerar som bäst. Att äta långsamt och tugga ordentligt är också viktigt, säger hon. Det är viktigt så att alla matsmältningens processer kommer igång.

Ett äpple om dagen ...

"Ett äpple om dagen håller doktorn borta", är ett uttryck som visar att maten inte bara är till för att hålla oss mätta. Vi ska visa kroppen hänsyn, och inte missbruka den, säger Lei. Om vi äter bra så behöver vi inte bli sjuka. När du känner din kropp är du din bästa läkare. Då behöver vi inte heller belasta sjukvården i onödan.

Lei påminner också om att vi kan hitta mycket nyttigt i naturen. I Sverige har vi många fina bär i naturen, som lingon, blåbär, smultron, vinbär, hallon, rönnbär och havtorn. Vi har också det gröna, som kirskål, maskros och nässlor, och många kryddväxter, som mynta. 

– Det är som en gåva till oss från naturen som vi ska ta vara på. Vi behöver bara lära känna dem och använda dem på rätt sätt. Man lär sig hela livet. 

Lei Wang. Foto: Ella Kalogritsa

Vid allvarliga sjukdomssymptom, kontakta läkare.

Lei Wang håller också kostnadsfria webbkurser  för att ge konkreta verktyg för att stödja immunförsvaret och den inre styrkan. Läs tidigare delar i artikelserien här: del 1, del 2, del 3 och del 4.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading











Foto: Nevermore/Pixabay (vä), Ella Kalogritsa (hö)
Foto: Nevermore/Pixabay (vä), Ella Kalogritsa (hö)
Hälsa

Kinesisk läkekonst: Så kan vi stärka kropp och sinne med 5000-årig kunskap – del 5

Eva Sagerfors

Med råd från den traditionella kinesiska läkekonsten kan vi hjälpa kroppen genom att stärka immunförsvaret och flytta vårt fokus från hälsorisker till att lära känna vår kropp och vad den behöver. Även känslor påverkar hälsan eftersom kroppen fungerar som en helhet. Lei Wang ger här tips på hur vi kan ge oss själva den bästa individuella behandlingen, utan biverkningar.

Att bygga upp en stark motståndskraft hos kroppen är en process som kan hjälpa oss att bättre klara både fysiska och psykiska påfrestningar. Det hjälper oss också att må bra i det långa loppet. Rädsla och oro för olika hälsorisker påverkar vår hälsa. När vi tar ansvar för vår hälsa och gör vad vi kan för att få kroppen i bättre balans ger vi samtidigt mindre utrymme för oro.

Lei Wang är utbildad kinesisk läkare och har varit yrkesverksam i 36 år, varav de senaste 29 åren i Sverige. Med hjälp av visdom från den 5 000 år gamla kinesiska läkekonsten ger hon här råd till alla som på enkla sätt vill hjälpa kroppen att stärka den egna läkningsförmågan.

Mat för balans

Lei berättar att justeringar i kosten kan hjälpa kroppen att komma i balans och stärka immunförsvaret. Människor är alla olika och att känna sig själv är en bra hjälp. Vissa människor har mer yin, medan andra har mer yang. Man strävar efter att yin och yang ska vara i balans, säger Lei.

Hon berättar att hos många människor i Sverige är yang svagt. Det här märker man till exempel på att man ofta känner sig svag, trött och lätt blir kall om händerna. Man kan också ha dålig cirkulation under den kalla delen av året.

Det här kan vara medfött, resultatet efter en sjukdom eller en biverkning av att använda medicin. Då behöver yang byggas upp och stärkas, och det kan man göra med hjälp av kosten. Om yang är svagt behövs mer värme.

Olika livsmedel har olika karaktär och kan därför värma och snabba upp organens processer, eller kyla och hjälpa kroppen att sakta av.

Lei säger att man kan känna efter om man ofta är varm eller ofta kall. Olika livsmedel har olika karaktär och kan därför värma och snabba upp organens processer, eller kyla och hjälpa kroppen att sakta av.

Är man till exempel trött och kall på morgnarna så ska man undvika kall mat. Varm gröt är bra, säger Lei. Kanel, kummin, peppar, ingefära och ingefärste är stimulerande och ger också värme.

– Man ska känna att man får energi efter maten, inte att man blir trött.

Om man har övergångsbesvär med svettningar och ofta känner sig het i kroppen, så kan man behöva mer mat med sur smak, för att stärka yin, säger Lei. Då är gojibär och syrliga bär som lingon, vinbär och havtorn bra.

Vi behöver också anpassa oss efter årstiderna. På sommaren och på vintern behöver vi olika mat, säger Lei. När det är kallt behöver vi få värme och det är bra att undvika rå mat; när det är varmt behöver vi kunna dämpa hettan i kroppen.

– Det är att följa det naturliga, och då kan vi få balans.

Olika smaker – olika karaktär

Smakerna ger en ledning till livsmedlens olika karaktär. Här berättar Lei kort om de olika smakerna.

Vi kanske inte gillar bitter smak, men det bittra är bra mot feber och infektioner. Bittert stimulerar också matsmältningen och hjälper kroppen att rensa. Men blir det för mycket så kan det ha motsatt verkan, lagom är bäst. Här är groddar, till exempel alfalfa- och mungbönsgroddar bra. Maskros är också bittert och te på maskrosblad är bra när man har ont i halsen.

Surt brukar inte heller vara en favoritsmak, men det syrliga behövs för att samla vätska. Det sura är bra mot torrhosta och när man är torr i munnen.

Stark smak, som hos ingefära, hjälper till att sätta igång cirkulationen och ger värme i kroppen.

Sött ger näring och energi, men alla smaker behöver vara i balans. Om en smak tar över så kan det orsaka blockering.

– Svenskarna äter för mycket sött. Allting måste vara lagom. Om en smak tar över så orkar kroppen inte.

Resultatet av för mycket sött är slembildning, kroppen blir sur och det blir lätt för bakterier att växa i kroppen, förklarar Lei.

– Man ska tänka på hur man mår och vad kroppen behöver. Det är bra att ha kunskaper så att man vet vad som är bäst för en själv.

Om man äter en massa godis så kan man må dåligt efteråt. Lei tycker att man också behöver kunna ha lite kontroll, så att man inte stoppar vad som helst i munnen. Undvik helst skräpmat och laga oftare maten från grunden, säger hon.

Kinesisk medicin: Så påverkar de fem smakerna våra kroppar

Mat vid olika tillstånd

Har man blivit förkyld eller har feber så är det bra att äta mat som är mer lättsmält, gärna flytande. Koka maten länge. Man bör undvika friterad och tung mat. Det är också bra att dricka mycket. Lei säger att när man får feber kan man ta ingefära, vilket hjälper kroppen att svettas. Det är bra som en första hjälpen, säger hon. Har man ont i halsen är det bra med kamomillte.

Har man lite feber och hosta med slem så är det viktigt att hålla tarmen igång, säger hon. När matsmältningen inte är bra kan vi få mer slem. Det här är också kopplat till lungorna.

Behöver man förbättra tarmfunktionen är det bra att äta mer fibrer och minska på det söta. Vitt bröd ska man undvika. Fikon och linser är bra. Det är också bra att röra på sig, säger Lei. Groddar är bra för matsmältningen och det är också viktigt att dricka tillräckligt. Vatten är bra, säger hon.

Mandlar, cashewnötter och valnötter gör gott vid hosta och slem. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Vid hosta med slem och andningssvårigheter tipsar hon om två olika drycker.

1. Mandel är bra mot hosta och slem. Gör en mandeldryck genom att mixa mandel och vatten, gärna också cashewnötter, valnötter och sesamfrön. Lägg i lite honung och mixa.

2. Gör en dryck med sött, surt och starkt. Pressa citron i ljummet vatten och rör sedan ner honung eller lönnsirap. Man kan också ha i cayennepeppar. Mängden beror på hur mycket man klarar av. Det här hjälper att öppna upp, säger hon.

Mjölk bör man undvika eftersom det är slembildande, likaså sötsaker. Istället kan man äta nötter och torkad frukt om man blir sugen.

– Dadlar är mitt godis och de innehåller mycket näring.

Hon säger också att honung är bättre än sötsaker och har många bra egenskaper för hälsan.

Stress gör att vi kommer i obalans och kan göra att vi blir sugna på sött. Är man i balans så blir man inte sugen, säger Lei.

– Alla smaker har sina funktioner och man behöver balansera dem.

För att förebygga och stärka immunförsvaret tipsar Lei om att dricka ingefära direkt på morgonen och att undvika glass, vilket försämrar cirkulationen i kroppen. Drick varmt vatten, säger hon.

Matsmältning

Det finns också en akupunkturpunkt vi kan trycka på för att hjälpa matsmältningen och stärka energin. Den sitter strax under knät och stärker även immunsystemet.

– Den här punkten är så viktig för att stärka det inre i kroppen.

För att hitta punkten, ST36, sätt handen precis nedanför knäskålen. Fyra fingrar ner, på bredden, går man sedan utåt, precis bredvid skenbenet. Där är punkten. Man kan trycka och massera med ett finger 5 minuter några gånger om dagen. Man kan också banka lite med handen på området. Gör det ont när man trycker på punkten så kan det betyda att matsmältningen inte är bra.

Akupunkten ST36 (stomach 36) hjälper matsmältningen och stärker energin. Den finns precis bredvid utsidan av skenbenet, fyra fingrar under knäskålen. Foto: Lei Wang

Lei berättar att man inom den kinesiska medicinen säger att ”När man har eld, så ta bort träet”. Det handlar om att inte bara fokusera på symptom, utan på orsaker. Den kinesiska medicinen fokuserar på att ta bort orsaker. Det är därför viktigt att tömma tarmen regelbundet om man har till exempel feber eller infektion, för att få bort bakterier och smuts som sitter fast i tarmen och som kan påverka hela kroppen. Detsamma gäller vid hudproblem, fetma och huvudvärk.

Nässlor både rensar och ger näring

Det är bra att kunna äta färska groddar för matsmältningen, men Lei tipsar också om de näringsrika nässlorna. Hon säger att det är den bästa rengöringen för kroppen.

– Nässlor är jättebra, det är vår bästa grönska. I Sverige behöver vi mycket grönt; vi har för lite grönt. Där känner jag att nässlor hjälper mig mycket.

Det bästa är färska nässlor. Pulver går inte upp mot den färska växten, säger Lei. Förutom att de hjälper matsmältningen, så ger de mycket energi och mineraler. De ger oss järn, vilket stärker blodet. De innehåller också B-, C- och K-vitamin, kalk, zink, kalium och magnesium.

Nässlor är speciella på det viset att de både är näringsrika och hjälper till att rensa kroppen, förklarar Lei. De är bra mot infektioner; olika former av värk, även muskel- och ledvärk; för att öka cirkulationen; mot förstoppning; vid allergier, även pollen; hudproblem som akne; urinvägsinfektion och för att öka ämnesomsättningen.

De är också bra mot infektioner i lungorna och som förebyggande mot förkylning. Även mot håravfall, mensvärk, och mot trötthet.

Lei använder nässlorna på många sätt: hon steker dem, gör te och soppa. Hon gör också en dryck där hon snabbt doppar dem i kokande vatten, sedan mixar och dricker.

Soppa med nässlor (vä) och nässelpaj med surkål, groddar och råriven rödbeta (hö). Foto: Ella Kalogritsa

Hon tipsar om att plocka toppen på nässlorna. Då växer nya toppar ut och man kan plocka fina toppar hela växtsäsongen. Nässlorna kan man förvälla och frysa in så att man kan äta av dem hela året.

– Varje gång jag äter nässlor känner jag mig så stark och glad.

Det är inte roligt att bränna sig på nässlorna, men skulle man bränna sig så är det faktiskt bra för cirkulationen, säger Lei. Och för den som plockar nässlor ofta utan skydd kan de sluta brännas med tiden. Hon tipsar även om ramslök och kirskål som också har en rensande verkan. Spenat är också bra, säger hon, men nässlorna har mycket större effekt.

Kirskålen är smakrik. Plocka den när den är liten. Foto: Lei Wang

Matvanor

Kroppen mår bra av regelbundna mattider. För de som har sämre matsmältning och för de som är äldre är det bra att inte äta för mycket, utan hellre försöka att äta sig till 80 procent mätt. Äter vi för mycket så blir det en belastning för kroppen, förklarar Lei.

Undvik att äta mycket sent på kvällen, eftersom magen inte mår bra av det och det kan försämra sömnen.

Lei tycker också att vi ska ha en bra måltidsmiljö, utan tv och skärmar vid bordet. Då blir smaken också bättre.

– Man ska ta den tiden tillsammans med familjen, ta det lugnt och njuta av maten.

När vi äter långsamt och i lugn och ro så kan kroppen bättre ta hand om maten, och matsmältningen fungerar som bäst. Att äta långsamt och tugga ordentligt är också viktigt, säger hon. Det är viktigt så att alla matsmältningens processer kommer igång.

Ett äpple om dagen ...

"Ett äpple om dagen håller doktorn borta", är ett uttryck som visar att maten inte bara är till för att hålla oss mätta. Vi ska visa kroppen hänsyn, och inte missbruka den, säger Lei. Om vi äter bra så behöver vi inte bli sjuka. När du känner din kropp är du din bästa läkare. Då behöver vi inte heller belasta sjukvården i onödan.

Lei påminner också om att vi kan hitta mycket nyttigt i naturen. I Sverige har vi många fina bär i naturen, som lingon, blåbär, smultron, vinbär, hallon, rönnbär och havtorn. Vi har också det gröna, som kirskål, maskros och nässlor, och många kryddväxter, som mynta. 

– Det är som en gåva till oss från naturen som vi ska ta vara på. Vi behöver bara lära känna dem och använda dem på rätt sätt. Man lär sig hela livet. 

Lei Wang. Foto: Ella Kalogritsa

Vid allvarliga sjukdomssymptom, kontakta läkare.

Lei Wang håller också kostnadsfria webbkurser  för att ge konkreta verktyg för att stödja immunförsvaret och den inre styrkan. Läs tidigare delar i artikelserien här: del 1, del 2, del 3 och del 4.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024