Tidigare har en rad länder sagt att de inte tänker skriva under det kritiserade FN-avtalet om migration. Nu ställer sig också Svenska journalistförbundet, SJF, kritiskt till ramverket och menar att det i förlängningen kan undergräva pressfriheten, skriver SvD.

Den svenska regeringen har redan bestämt sig för att man ska godkänna FN-avtalet, ”Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration”.

I avtalet ingår bland annat att professionella inom medier ska utbildas vad gäller frågor om migration och dess terminologi och att man ska investera i en ”etisk rapportering”. Dessutom kommer offentliga medel upphöra för de medier som ”systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare”.

"Smakdomstolar"

Norges redaktörförening, en intresseorganisation för tidningsredaktörer och mediechefer, ställer sig också kritiska till avtalet. Reidun K. Nybø, förbundets biträdande generalsekreterare, har sagt att dokumentet har ”helt uppenbart problematiska formuleringar”.

– Offentliga medier ska inte instruera medier. Det är inte deras uppgift att driva utbildning av journalister i sensitivt språkbruk, säger hon till nyhetsbyrån NTB.

SvD har nu ställt frågan till Svenska journalistförbundet hur de ser på dokumentet och de ser delvis en annan problematik än det norska förbundet. Det är det statliga stödet till mediaaktörer som man reagerar på.

– Den delen som handlar om att stater inte ska kunna ge ekonomiskt stöd till medieaktörer som till exempel främjar intolerans gentemot migranter är mer problematisk, säger Jonas Nordling, ordförande för SJF, till tidningen.

Han menar att det liknar det förslag som medieutredningen lade fram som innebär att medier ska få mediestöd om de präglas av alla människors lika värde. Journalistförbundet har varit kritiskt till detta och något som regeringen inte gick vidare med. Han menar att det är lätt att ställa upp på en sådan princip på ett teoretiskt plan men är desto svårare att genomföra i praktiken.

– Detta eftersom de ofrånkomligen leder till att vi får smakdomstolar som ska avgöra vilka medier som lever upp till principerna. Det gör i förlängningen att pressfriheten undergrävs, säger Nordling.

"Ingen konsekvensanalys"

Redan nu har ett tiotal länder valt att inte skriva under FN-ramverket, däribland USA, Australien, Schweiz, Israel, Österrike, Ungern och Bulgarien. Även länder som Danmark, Estland och Litauen diskuterar att man vill hoppa av.

Johan Forsell, migrationspolitisk talesperson i Moderaterna, är också kritisk. Han kräver nu att regeringen blixtsnabbt gör en konsekvensanalys.

– Det finns ingen konsekvensanalys av vad det här ramavtalet innebär för svensk migrationspolitik. Det tycker jag är väldigt märkligt – att regeringen har för avsikt att underteckna något utan att veta vilka följder det kan få, säger han till Expressen. 

Statssekreteraren vid Justitiedepartementet, Lars Westbratt, håller dock inte med. Han menar att det är svåra frågor som inte kan lösa internationellt.

– Det är ett viktigt avtal om samsyn på svåra frågor som inte kan lösas nationellt eller regionalt, utan snarare har en global vinkel. Därför är det viktigt att de här frågorna kommer in i FN-sammanhanget och att det finns ett dokument som vi kan gå tillbaka till i efterhand. Det är inte ett juridiskt bindande avtal utan en resolution, säger han till tidningen. 

Den svenska regeringen kommer att skriva under avtalet på en högnivåkonferens i Marrakech i Marocko den 10 och 11 december. Ramverket kommer därefter att antas i FN:s generalförsamling.