Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) står inför ett viktigt vägval. Ska SOK vara en marionett i händerna på en av idrottsvärldens mest korrupta organisationer eller stå upp för idrottens ideal? Frågan kan tyckas ledande och svaret självklart. Så är inte fallet.
Starka krafter inom SOK verkar nämligen för att stoppa två av Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) kritiker från inflytande. Per Palmström var nominerad som ny SOK-ordförande och Otto Drakenberg som styrelseledamot. Båda ratas av valberedningen.
Med största välvilja kan det beskrivas som löjeväckande. Men det är värre än så. Det luktar unket. Må vara att SOK som medlem i IOK har en del förpliktelser och ett ansvar gentemot den mäktiga organisationen. Men ingenstans står skrivet att medlemsländerna måste kräla inför fötterna på IOK-ordföranden Thomas Bach och de andra potentaterna. Ändå är det precis vad som sker här.
Om valberedningen bara hade ett uns av den integritet och ryggrad som Drakenberg och Palmström visar skulle den inte ens ha kommit på tanken att rata de två i syfte att behaga Bach & Co. Men saken är ännu inte avgjord. SOK har fortfarande möjlighet att rädda ansiktet på årsmötet den 20 april.
Valberedningen är inte enig i sitt förslag och det har läckt ut information om stora motsättningar just vad gäller Palmströms och Drakenbergs namn. I SOK ingår 40 av Riksidrottsförbundets (RF) 71 specialförbund och också bland dessa finns det personer som starkt ifrågasätter valberedningens arbete.
På andra sidan finns de som menar att Sverige inte ska stöta sig med IOK eftersom det skulle innebära att planerna på en eventuell OS-ansökan kan skrotas här och nu.
Rakryggat och med stor integritet har Palmström och Drakenberg stått upp för idrottens renhet.
Per Palmström har informerats om att hans kritik av IOK är en av anledningarna till att han inte är valberedningens förslag – det är i stället Hans von Uthmann – till ordförande.
”Per bråkar med IOK & riskerar därmed ett svenskt OS 2030” citerar Palmström valberedningens motivering. Palmström – med tolv år bakom sig i styrelsen – har inte gett upp hoppet om att få en majoritet för sin kandidatur. Han skriver:
”När det gäller SOK:s ställning i Sverige – hos allmänheten, politiker, med flera – är jag helt övertygad om följande: Det är bara om SOK står upp för den olympiska rörelsens principer och värderingar som den olympiska rörelsen har en framtid i Sverige.”
Palmström drog snabbt till Otto Drakenbergs försvar då denne i slutet av förra året blev utbuad och häcklad på Internationella fäktförbundets (FIE) kongress i Lausanne. FIE:s vice ordförande Abdelmoneim Elhamy El Husseiny avbröt svenskens tal och många delegater visade högljutt sitt ogillande mot att Drakenberg ville ha garantier för att kvinnor och homosexuella skulle bli väl behandlade om Saudiarabien tilldelades junior-VM.
Drakenberg hyllades i Sverige för sin kamp för mänskliga rättigheter och sitt mod att utmana idrottens odemokratiska krafter. Men i fäktningens internationella krets blev han utfryst.
Sverige anmälde delegaternas uppträdande på kongressen till IOK:s visselblåsartjänst – som inte lyfte ett finger utan skickade ärendet vidare. Till FIE!
”Jag vill inte hålla tyst och titta på när det jag brinner för utnyttjas, missbrukas och förvanskas. Det Internationella Fäktförbundet fattar beslut om att lägga mästerskap i Saudiarabien utan att först, som IOK:s Code of Ethics kräver, genomföra en bred hållbarhetsanalys”, skriver Palmström.
Rakryggat och med stor integritet har Palmström och Drakenberg stått upp för idrottens renhet.
Att det inte har välkomnats internationellt vittnar om det milt uttryckt ohälsosamma tillstånd som råder i IOK och i FIE, två korrupta organisationer som toppstyrs av män med nära band till Vladimir Putin.
Trots omvärldens starka protester gör IOK-ordföranden Thomas Bach vad han kan för att häva sanktionerna mot ryska och belarusiska idrottare – allt för att vara Putin till lags.
FIE styrs av den uzbekiske oligarken och mångmiljardären Alisher Usmanov. Han har en så nära relation med Putin att han förra året hamnade på EU:s sanktionslista. I samband med det tog Usmanov också en paus från ordförandeskapet i FIE för att som han uttryckte det: ”komma tillbaka när rättvisa har skipats.”
Usmanov köpte sig till ordförandeskapet 2008 då han lovade att personligen satsa 60 miljoner kronor per år på sporten. Att han sedan förra året inte är formell ordförande hindrar inte uzbeken från att styra sporten på samma sätt som tidigare. Det är alltså mäktiga fiender som Per Palmström och Otto Drakenberg har att kämpa mot.
”Jag förstår att det kan finnas risk för att mitt agerande gör att jag inte blir populär hos den nuvarande ledningen för IOK, som väljer att inte agera. Men för mig är det viktiga att stå upp för och värna den olympiska rörelsen”, skriver Palmström.
Den 20 april är det upp till de 40 svenska olympiska specialförbunden att välja sida.
Under rubriken ”Det olympiska uppdraget” står på SOK:s hemsida följande att läsa: ”Den olympiska rörelsens grundvärderingar är respekt för varje individ och vänskap över alla gränser och att sträva efter att utvecklas över sina egna gränser.”
Vilka representerar bäst de orden – Bach och Usmanov eller Palmström och Drakenberg?
Också den frågan kan ses som ledande och med ett självklart svar. Återstår att se vilket vägval SOK gör på årsmötet.
I mina ögon står inte bara en eventuell svensk OS-ansökan på spel. I potten ligger också SOK:s anseende.
Så visst kan det beskrivas som ett ödesval.
Jonas Arnesen
Kontakta journalisten:
[email protected]
