Vanvårdade hundar och katter luktar och låter och är svåra för omgivningen att missa. Men smådjur som kaniner och marsvin går oftast under radarn.
– Man kan stapla dem i burar i ett hörn och ingen ser dem, säger Therese Bergman på organisationen Smådjurschansen.
När Brandy och Tiffany kom till sitt jourhem var de i dåligt skick och måste behandlas för inälvsparasiter. Nu flyttar de snart vidare till sitt "föralltidhem".
De är två av de kaniner som omhändertagits och fått ett nytt hem genom Smådjurschansen. Men vanskötta kaniner och andra smådjur kan vara svåra att upptäcka och anmäls inte lika ofta som hundar och katter.
När en anmälan om att smådjur far illa kommer till länsstyrelsen är det ofta en anhörig eller annan person i djursamlarens närhet som slagit larm.
Uppfödare anmäls
Det händer också att uppfödare anmäls av personer som köpt djur av dem. Therese Bergman tycker att man kan vara vaksam om uppfödaren inte vill att man kommer till dem utan hellre träffas på till exempel en parkeringsplats.
– En stor varningsflagga är om man inte får se hur djuren bor. En seriös uppfödare vill gärna att man ska se djuret i dess hemmiljö.
En anledning till att färre smådjur omhändertas är också att de har en annan status än katter och hundar.
– Det är svårare att få engagemang för de djur vi jobbar med. Kanin är det tredje vanligaste husdjuret i Sverige, men synen på kaniner är att man sätter dem i en bur och så sitter de bara där.
– De har liksom inte samma värde som en katt eller hund och det gör att vanvård kan normaliseras.
Smådjurschansen tar emot mellan 400 och 500 djur om året. Av dem är 200–300 kaniner och ofta får man ta emot många på en gång.
– I vissa fall hinner vi inte förbereda oss alls. I det största vanvårdsärendet vi haft hade kaninerna parat sig hejvilt. Vi hade fått uppgift om att det var nio kaniner, men det var 85 vi tog hand om.
Dåligt skick
Djuren de får in är ofta i dåligt skick, de kan vara avmagrade och ha problem med invärtes och utvärdes parasiter. De kan också ha utvecklat beteenden som följer med dem livet ut.
– Om de till exempel inte haft fri tillgång till vatten kan de kasta sig över vattenskålen varje gång man fyller på – fastän den aldrig är tom. I deras hjärna är det kanske enda gången de får dricka på flera dagar.
Andra beteenden är hetsätning eller att gnaga på galler fastän de bor stort eller får gå fritt.
– Men de flesta blir ändå bra sällskapsdjur. Vissa kommer aldrig att tycka om att bli hanterade, men kan ändå lära sig att uppskatta att vara nära människor.
