Kan slaktkycklingars korta liv bli bättre med mer lek, tillgång till en artificiell mamma och ostörd vila? Forskare och andra aktörer försöker ta fram alternativ till kycklingarnas tuffa miljö. Kycklingar behöver värme och vila och de älskar att leka på samma sätt som sina vilda släktingar.
I en ny studie från Linköpings universitet har forskare försökt ta reda på hur leken kan få kycklingarna att må bättre. I studien kunde forskarna se många olika lekbeteenden; föremålslekar, sociala lekar och rörelselekar. Vanligast var lek med föremål som liknade maskar.
– De sprang omkring med föremålen och de andra kycklingarna satte efter och försökte ta dem ifrån dem. Det påminde om hur hundar leker med bollar, säger Per Jensen, professor i etologi.
Slaktkycklingar lever bara omkring 35 dagar. För att kycklingarna ska må bra under sitt korta liv är det viktigt att de har möjlighet till både lek och ostörd vila, menar forskarna.
Kycklingar som växer upp i stordrift behöver även tillgång till en artificiell hönsmamma med värme och mörker under ”vingarna” för att få ostörd sömn och variation i ljus.
De behöver också strömaterial som går att leka med för att utveckla sitt naturliga beteende att picka och krafsa.
En varierad miljö, sandbad och möjlighet att leva i små grupper med 10–12 djur minskar stressen. Allra bäst har de kycklingar som får växa långsamt, har gott om plats och får vara ute, säger Jenny Yngvesson som forskar vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) institution för husdjurens miljö och hälsa.
Det allra viktigaste för en kyckling är att kunna krypa in under en mammas beskyddande vingar och känna hennes värme. Men kycklingar i stordrift får aldrig se skymten av någon mamma. Deras naturliga sovmönster är att vila hos mamman en halvtimme och sedan vara vakna en halvtimme, skriver forskarna.
Kycklingar som växer upp i stora stallar utan mammor blir vimsiga och springer omkring huller om buller. De blir ständigt störda när de försöker sova och får inte tillräcklig vila.
– De mår bäst av att få präglas på en höna med ett omsorgsfullt modersbeteende. Men det är elefanten i rummet, även bland forskare. Kycklingar i produktion får aldrig någonsin träffa en modersfigur, säger Per Jensen.
Det finns ganska lite forskning om hur man ska kunna ge kycklingar något som liknar en mamma. Men det görs försök med olika artificiella mammor bland annat på SLU.
Per Jensen är försiktigt optimistisk om möjligheterna att ge kycklingarna ett bättre liv.
– Det går att förbättra miljön om vi producerar kunskap som konsumenter tar till sig – och är beredda att betala några kronor extra för kycklingkött eller ägg, säger han.
